Harrys point of view

Ilskan kokade inom mig. Om han inte släppte henne snart skulle jag slå till honom. Jag skulle inte kunna hejda mig själv. Jag såg hur hans grepp om henne blev hårdare.

"You heard me. Release her."

Jag försökte vara lugn men det gick inte. Jag knöt nävarna, dels för att hindra mig själv från att slå honom, dels för att göra mig redo för att slåss.

"You don't own her. Anyone can take her." svarade han mig.

Jag kunde inte hålla mig längre. Jag gav honom en hård knuff som fick honom att släppa taget om Holly och ramla. Jag gjorde mig redo att slå honom så fort han reste sig upp men någon tryckte mig bakåt.

"Harry, don't do this. It's ridiculous." Det var Holly. "It's okay, I'm fine."

Jag kollade in i hennes gröna ögon och det fick mig att bli lugn. Hon log och fjärilarna började flaxa omkring i magen.

"I'm calm now, I was just worried about you." jag log mot henne.

"You don't have to be, you know you're the only one for me." hon gav mig en kram.

"Holly? Everyone are staring at us..."

"So what? It's you and me. We don't have to hide it?"

hon tittade på mig. Jag såg att hon blev sårad. Hon drog sig undan från mig.

Jag drog in henne i min famn igen.

”You’re right. Let’s show the world.”

Hon log stort mot mig och hennes gröna ögon glittrade. Jag log tillbaka mot henne och i ögonvrån kunde jag se hur resten av omgivningen fick ett chockat ansiktsuttryck. Alla förutom en, Cori. Hon såg mer förbannad ut. Jag lutade mig fram och mötte Hollys mjuka läppar. Hon gav mig en kyss som fick omgivningen att försvinna. Det fanns bara Holly och jag. Jag drog henne närmre mig och hon la händerna på min nacke. Jag rös av berörningen. Hon avslutade kyssen och viskade i mitt öra.

”I like you.”

”I like you too.” Jag gav henne en till kyss.  Jag tog hennes hand och vi gick bort till Hollys vänner.

Hollys point of view

Han avslutade kyssen och tog min hand. Vi gick bort mot Nicole och Emma. De satt vid solstolarna med ett gäng killar som jag kände igen från första dagen i matsalen. De försökte verka oberörda men man såg hur nyfikna de var. Nicole mimade ”grattis” till mig och log ett stort leende. Helt plötsligt reste sig Emma upp, tog sina saker och gick snabbt härifrån. Jag kollade frågande på Nicole. Hon ryckte på axlarna och såg minst lika frågande ut som jag måste ha gjort. Vi satt länge i solen och pratade och bara njöt. Harry verkade trivas och han och Sean hade klickat direkt. De pratade och skämtade mycket med varandra.

”Do you wanna take a swim?” viskade Harry till mig.

“Sure, I’m really hot.”

Han tog min hand och drog upp mig från stolen. Vi gick bort mot poolen. Jag tvekade återigen vid poolkanten. Vattnet var fortfarande iskallt. Jag kändes Harrys armar kring mig och innan jag visste ordet av det hade han dragit ner mig i vattnet.

”Why did you do that!” sa jag och försökte låta arg. Det gick inget vidare och jag började skratta.

”You looked really hot so I thought you need to cool quickly.” sa han och gav mig en kyss.

När vi hade badat ett tag ropade Sean på Harry och frågade om han ville spela fotboll med dem. Det ville han gärna så jag gick upp och solade med Nicole istället.

”I’m so happy for you two. You look so cute together.” Sa hon och gav mig en kram.

När klockan var halv 5 bestämde vi oss för att packa ihop våra saker och gå tillbaka till rummet. Vi gick förbi fotbollsplanen där killarna körde fotboll och sa att vi skulle gå tillbaka till rummet. De var väldigt inne i matchen så vi fick bara ett snabbt okej tillbaka. Harry gjorde jag-ringer-dig-senare-tecknet innan han kastade sig in i matchen igen.

”I’m starving.” sa Nicole och jag hörde hur hennes mage kurrade.

”Me too, do you wanna eat pizza tonight?” frågade jag henne och kände hur magen kurrade när den hörde ordet pizza.

Ni har blivit sjukt duktiga på att kommentera, det ända som behövdes var visst bara en liten spark i baken ;) Så vi kör på det igen, minst 10 kommentarer för nästa !

/Amanda xx

Hollys point of view

”I think I’m in love with you.”

Jag blev chockad och väldigt glad. Mina mungipor var uppe vid öronen. Jag måste vara världens lyckligaste tjej just nu.

”I know I’m in love with you.” Sa jag och han fick ett lika stort leende som jag. Jag är verkligen den lyckligaste personen på hela jorden. Han böjde sig fram och gav mig en mjuk kyss som fick mig att bli knäsvag. Resten av åkturen stod vi bara med armarna om varandra, jag kände mig trygg i hans varma famn. Det här var verkligen ett ögonblick jag alltid kommer att minnas.

Klockan var två på natten när jag kom hem, jag och Harry hade bara gått runt på Londons gator och pratat om allt och inget. Jag försökte ta mig från dörren till min säng så tyst jag bara kunde, men det gick inte så bra. Jag snubblade på något, mina shoppingpåsar, jag antar att det betyder att jag borde packat upp de på direkten, jag har lärt mig min läxa om man säger så. Mitt fall väckte både Emma och Nicole.

”Holly, what are you doing?”sa Nicole yrvaket. Hennes röst var riktigt hes och hennes hår stod åt alla håll och kanter. Jag kunde inte låta bli att skratta åt henne. ”What are laughing at? And why are you lying on the floor?” hon kollade förbryllat på mig.

“I fall on my shopping bags. I guess god wanted to learn me a lesson.” Svarade jag när jag slutat skratta.

Emma bara suckade åt mig och la sig ner igen med kudden över huvudet. Hon var så lättretlig nu förtiden. Nicole bara tittade på mig och skakade på huvudet.

”Just go to bed, we talk more in the morning.” Hon la sig ner och släckte lampan.

Jag struntade i att tvätta bort sminket och borsta tänderna, jag var för trött för det. Jag tog av mig min klänning och tog på mig min rosa pyjamas med nalle puh på och la mig i sängen. Jag somnade på direkten.

Nästa morgon vaknade jag av att Nicole hoppade i min säng. Jag drog täcket över huvudet och la mig på mage. Det kändes tryggast att ligga så om hon skulle få för sig att hoppa mig på istället för på sängen. Jag hade rätt, nästan direkt efter att jag vänt mig kände jag hur hon ställde sig på min rumpa.

”Okay, i’m awake. Please get off me now.” Svarade jag och drog ner täcket från huvudet.

”Now, when you are awake, tell me everything about last night.” Hon satte sig ner på min säng och kollade med nyfikna ögon på mig.

”I need breakfast before I talk. I’m really hungry.” Jag reste mig upp ur sängen och gick fram till garderoben för att ta på mig kläder. Jag höll återigen på att snubbla på mina shoppingpåsar. Jag tog upp dem från golvet och tryckte in de i garderoben. Jag tar om dem senare, när jag orkar. Sen till ett av livets stora frågor. Vad skulle jag ha på mig idag.

”How’s the weather. Hot or cold?” frågade jag Nicole.

”It’s really hot today. What do you think about just hang at the pool today?”

“That sounds perfect. EMMA?! DO YOU WANNA GO WITH US?” Hon var I badrummet så jag var tvungen att ropa det högsta jag kunde.

”Sure.” svarade hon och öppnade dörren. ”Are we going now?”

Nicole nickade till svar och Emma gick fram till sin garderob för att ta fram sin bikini. Jag tittade in min garderob för att hitta något att ha på mig. Jag bestämde mig för att slitna jeansshorts med usaflaggan på och ett Coca-Cola linne. Jag rotade igenom mina shoppingpåsar för att hitta den blommiga bikinin jag hade köpt. Efter en stunds letande hittade jag den äntligen. Jag tog på mig kläderna och satte upp håret i en slarvig hästsvans. Jag tog en handduk och min solkräm och stoppade ner de i en väska. Jag gick in i badrummet för att tvätta bort sminket från igår. Jag rynkade näsan när jag mötte min spegelbild. När jag hade tvättat bort sminket såg jag ut som en vanlig, frisk människa igen. Jag gick ut från badrummet där Nicole och Emma väntade otåligt på mig. Jag skyndade mig att ta min väska och min mobil. Jag tog på mig mina låga röda converse. Vi börja gå mot poolen. På långt håll kunde man höra rop därifrån, eftersom det var så varmt idag skulle det säkert vara fullt av elever. När vi kom fram hörde vi någon ropa på oss. Det var Sean, Nicoles kille. Han gav Nicole en kyss.

”Hi girls, you can join us if you want to. We have our stuffs over there.” Vi kollade i riktning dit hans hand pekade.

Nicole gav Sean en till kyss innan vi gick bort till stolarna han hade pekat på. Vi bestämde oss för att bada på direkten. Vi tog av oss till bikini och gick fram till poolkanten. Nicole var först i det kalla vattnet. Emma var inte sen att haka på. Nu var det bara kvar. Jag kände med foten på vattnet. Jag drog snabbt tillbaka den, vattnet var svinkallt. Jag kände hur någon kramade om mig bakifrån. Jag trodde först att det var Harry men när personen viskade: ”Hey hottie” hörde jag att det var någon annan.

Harrys point of view

Jag låg med Dave, Brad och Luke vid poolen. Det var en riktigt varm dag, så att ligga vid poolen var det ända rätta. De frågade om jag ville med i och bada men jag orkade inte. Jag hörde deras rop när de hoppade i poolen. Jag satte mig upp i solstolen och kollade ifall Holly var vid poolen. Min blick gled över poolområdet men ingen Holly. Jag la mig ner igen och blundade. Jag var nära att somna men ett skratt fick mig att bli helt klarvaken. Hollys skratt. Jag satte mig upp snabbt och letade efter henne igen. Jag såg henne komma gåendes med Nicole och Emma. De var på väg mot ett par solstolar tvärs över där jag satt. Jag tog på mig mina glasögon så att hon inte skulle se att jag tittade på henne. Hon tog av sina shorts och sitt linne och under hade hon på sig en blommig bikini. Hon var så sjukt jävla snygg. Hon skrattade åt något som Nicole sa. Varje gång hon skrattar så ser man hennes skrattgrop hon har i vänster kind. Nicole och Emma hoppade snabbt i poolen medans Holly tvekade vid pool kanten. Jag såg hur Dave närmade sig Holly bakifrån. Han la sina armar runt hennes midja och jag såg hur han viskade något i hennes öra. Vad fan gör han? Det är min Holly. Jag var egentligen inte den svartsjuka killen men jag var svartsjuk just nu. Jag såg hur Holly försökte ta sig ur hans grepp och då brast det för mig. Jag reste mig upp och gick bort till dem.

”Release her.” sa jag när jag kom fram.

/ Amanda xx

Hollys point of view

Han tog min hand och vi började gå in mot stan. Det var ganska varmt ute för att vara slutet av augusti. Vi sa inget under hela tiden, men det var ingen pinsam tystnad, utan det var mer en skön tystnad. Efter ungefär 10 minuter var vi framme vid restaurangen vi skulle äta på. Harry öppnade dörren åt mig. Jag blev helt mållös när jag såg insidan av restaurangen, den var fantastik.

”Do you like it?” viskade Harry i mitt öra.

“Yes, it’s really perfect.”

“Not as perfect as you.”

Jag kände hur jag rodnade. Vi fick vårat bord och en servitris tog vår beställning.

”Soo, who is Holly Gardner? Tell me everything about you.” Sa Harry när servitrisen gått.

Jag berättade min livshistoria för honom. Harry tyckte att jag var modig som vågade flytta till ett helt nytt land för att plugga. Vi skrattade åt mina glana upptåg jag och mina syskon gjort tillsammans.

”How did you even got the idea?” fick Harry fram mellan skrattattackerna.

"I don't know. I guess we were just crazy!"

"You are crazy now Holly, once crazy, always crazy!"

"that's not cool." sa jag och gav honom en spark på benet. "that's my lifestory, what about yours?"

Han berättade om att han hade växt upp i Holmes Chapel. Han hade flyttat till london för att plugga, precis som jag. Han älskade katter, han skulle till och med kunna tänka sig att bli en kattkvinna. Han berättade även att han och hans syster brukade ha en massa shower när de var mindre.

"Aw, that's really cute. Why did you guys stop?" frågade jag honom.

Han drog ett djupt andetag och gav mig ett svar som gjorde mig ganska chockad.

"actually, i never stop. I still have "shows" for my mum sometimes."

Harry point of view

Nu var det sagt. Nu fanns det ingen återvändo längre. Jag kollade på Holly, hon såg väldig chockad ut.

"Are you singing?" frågade hon efter en lång tystnad.

"Yeah, I play the guitarr too."

"wow, that really cool. Are you a good singer then?"

Hon såg riktigt exalterad ut nu. Varför hade jag varit så nervös för?

"I think so, but as good as you. I saw the video on youtube of you on the musicclass. You were really good."

“IS IT ON YOUTUBE?!” Skrek hon plötsligt. Alla på restaurangen vände sig åt vårat håll. Hon blev riktigt generad och nästan viskade nu ”Please say you are just joking with me!”

”Sorry but I don’t. Everyone who wasn’t on the music lesson has seen your performance on youtube. Everyone are talking about how good you are.”

“Please stop, you make me embarrassed.” Sa hon och tittade ner i bordet.

Jag la min hand på hennes. Jag såg att hon rodnade ännu mer.

”Do you know how cute you are when you blush?”

Hon tittade upp och mötte min blick. Hon gav mig ett leende och sa:

”You never answer my question. Are you a good singer?”

Nu var det min tur att rodna.

”My mum says I’m, but I don’t know. Mums always say their children are the best.”

“Have you ever sung to someone else than your mum?”

“No, I have not dared.”

Det blev en pinsam tystnad. Ingen av oss visste vad vi skulle säga. Servitrisen avbröt tystande när han frågade om vi ville ha dessert. Holly skakade på huvudet och jag bad kyparen om notan. Jag betalde och vi gick sedan ut på Londons gator.

Vi gick och pratade om allt och inget. När vi gick förbi The london eye stannade Holly.

”please, can we go? Please.” Sa hon och pekade på det.

Jag är väldigt höjdrädd så jag tvekade.

”It will be fun, come on.” Hon tog min hand och drog med mig mot kön. För en gångs skull var kön väldigt kort så vi behövde inte vänta så länge.

Vi gick in i vår vagn och den började åka. Holly stod vid kanten och kollade ut över London. Själv stod jag vid mitten och blundade.

”Harry? Are you okay?” Holly hade kommit fram till mig.

”I’m just a little bit afraid of heights.” Det kändes som om allt snurrade. Jag kommer dö. Vagnen kommer släppa och vi kommer bli till mos. Jag kände hur Holly tog min hand.

”don’t be scared, I’m here with you.” Hon ledde mig fram till fönstret.

”Open your eyes.”

”No, never.” jag pressade ihop ögonen hårdare. Hjärtat slog snabbt av rädsla. Jag höll Holly hårt i handen.

”Harry! Do you wanna break my hand?” hörde jag henne säga. ”Just open your eyes, it’s not that high.”

Jag öppnade sakta ögonen. Jag stod med ryggen mot räcket som satt fast på glaset. Den utsikt jag såg var Holly.

”You are really beautiful tonight. You are Always beautiful.” Sa och jag drog in henne i min famn.

”Not as beautiful as you.” sa hon och kysste mig.

”Holly, it’s one thing I want to tell you.” Jag kollade henne djupt i ögonen. ”I think i’m in love with you.”

/ Amanda xx

Hollys point of view
*pip pip*
Jag stängde av alarmet. Jag hörde hur Nicole eller Emma reste sig ur sin säng. Jag orkade inte öppna ögonen eller röra på kroppen. Det var en dålig idé att stanna uppe och kolla på film till kl 1 igår kväll. En väldigt dålig idé. 
"Holly! Nicole! You need to get up now!" Emma ropade från badrummet. Både Nicole och jag muttrade till svar. Jag reste mig långsamt upp ur sängen. Jag hade inte öppnat ögonen än. Jag stod upp på golvet nu. Kom igen Holly, du kan öppna ögonen, jag lovar. Jag öppnade ögonen långasamt men stängde de snabbt igen. Det var för ljust. Jag gjorde ett nytt försök, det gick bättre nu. Jag öppnade min garderob och tog fram min skoluniform och ett par svarta skor med kilklack. Jag tog snabbt på mig kläderna och granskade mig sedan i spegeln. Jag fick en chock när jag såg mig själv i spegeln. Jag hade världens största påsar under ögonen. Jag behöver en hel del foundation för att täcka dem. Jag letade fram min nessessär och började sedan asminka mig. När jag var klar såg man nästan inte mina påsar. Jag borstade igenom håret och gjorde sedan en slarvig fiskbensfläta. Simpelt men snyggt. Jag gick in i badrummet som nu var ledigt och borstade tänderna. 
"Are you ready to go guys?" Nicole stod i dörröppningen och väntade otåligt på mig och Emma. 
Vi började gå mot vår första lektion, jag och Nicole skulle ha NO och Emma skulle ha engelska. 
"See you later." sa Emma och sprang i fatt en rödhårig tjej, förmodligen någon i hennes engelskaklass. Jag och Nicole fortsatte mot NO salen, som låg i en egen byggnad. Jag såg på Nicole att det var något hon ville berätta för mig, men det verkade som om hon inte vågade.
"Nicole, is it something you want to tell me?" sa jag och bröt tystnaden mellan oss.
"What? No! Or it's one thing. Promise to stay calm, okay?"
"Okay, just tell me." 
Nicole stannade och kollade mig i ögonen. Hon tog ett djup andetag.
"I think Emma is in love with Harry. I'm not sure about it, it just look like that yesterday when he called you."
"..." jag blev ett mållös, jag visste inte vad jag skulle säga. Vad skulle jag göra? 
"Please, don't say something about this to Emma. I don't even know if it's true." Nicole kollade bedjande på mig. 
"I promise." 
Nicole krokade sin arm i min och vi började gå mot NO byggnaden. 
Efter NO lektionen skiljdes vi åt, hon skulle ha spanska och jag skulle ha musik. Mitt absoluta favoritämne, det var så avkopplande att bara sitta med en gitarr och genom att slå på strängarna, få fram en melodi. Musiklektionerna var något man fick välja till i sin utbildning, så som man väljer till en sport. På min skola i sverige så hade vi alltid hadt äldre gubbar som musiklärare, så jag blev chockad när en kille i 29 års åldern kom och öppnade dörren åt oss. 
"I have never heard you play or sing before, so today I thought that you would show me what you are going to!" sa att när vi satt oss inne i musiksalen. Det fanns små rum med olika instrument i och i det stora rummet, där vi befann oss just nu, fanns det en stor scen och massa rader av stolar, ungefär såndana som finns i biosalonger. Vi var ungefär 30 stycken elever i klassen och alla fick ett oroligt ansiktsuttryck. Jag satt och väntade på att han skulle säga att vi kunde slappna av, att han bara skämtade. 
"Don't be shy, just get up here and rock!" sa han när ingen rörde sig ur fläcken. 
Han skämtade inte, det här var visst något vi var tvunga att göra. Jag började svettas och mitt hjärta slog snabbt. Jag hade uppträtt förut, men det var inför människor jag kände. Ingen sa ett ljud, man kunde höra hur nervösa alla var, folk bet på naglarna, knäckte fingrarna, trummade med fötterna eller händerna. 
"Well, then i have too chose who's going up here first." 
Mitt hjärta slog riktigt hårt, jag kommer få en hjärtattack när som helst. 
"You" han pekade på mig "You're first out."
Jag fick allas blickar på mig. Jag kände att mina kinder tog en röd ton och jag ville bara sjunka genom marken.
"Don't be shy, you'll make it. Come up here!" han lig uppmuntrande åt mig. 
Det är väl lika bra att köra. Jag gick upp på scenen och tog gitarren som fanns där uppe. Jag tog även pallen som stod bredvid. Det var skönast att sitta ner och man skulle inte heller se hur mycket jag skakade. 
Jag satte mig på pallen och drog några drag på gitarren för att höra om den var stämd. Det var den så det var bara att köra. Jag rättade till microfonen så den var i rätt höjd. 
"I'm going to sing little house with amanda seyfried" sa jag i microfonen. Jag drog ett djup andetag och tog det första akordet.
Efter första versen släppte nervositeten och jag vågade titta upp på min "publik". De såg inte helt plågade ut. 
När låten var slut ställde sig alla upp och applåderade. Jag rodnade, jag hade svårt för att få komplimanger. 
"that was really good..." sa musikläraren
"Holly"
Jag gick ner för scenen och satte mig ner på min plats igen. En tjej med långt svart hår viskade till mig att jag var riktigt duktig, att jag borde söka till xfactor. De skulle tydligen ha adition här i london snart. 
Så bra var jag inte, verkligen inte så bra.
När lektionen var slut två timmar senare hade alla hunnit uppträda. Det var många som spelat gitarr och sjungit men det fanns även en hel del trummisar och basister. En kille hade gjort ett jättecoolt keyboard framträdande. 
Jag tog fram min mobil och smsade Emma och Nicole för att fråga när de hade lunch. Nicole svarade att hon hade det nu medans Emma inte hade det förens om en timma. Jag och Nicole bestämde att vi skulle träffas utanför matsalen om fem minuter. När vi kom in i matsalen så möttes vi av något som inte alls såg ut som mat.
"How about starbucks for lunch today?" frågade jag Nicole. 
"That will be great, let's go."
Vi gick till vårat rum för att hämta pengar. Nicole låste upp dörren och vi gick in för att hämta våra plånböcker. Jag bytte även skor till ett par låga converse, jag hade fått skoskav av de andra. 
Vi låste dörren igen efter oss och började gå. 
Harrys point of view
Jag trodde att dagens rykte skulle vara vem, eller vilka, som lämnat mitt rum under helgen. Men till min förvåning pratades bara om någon tjej som hade gjort ett fantastiskt framträdande på musiklektionen. Hon hade tydligen gjort alla i rummet rörda, till och med musikläraren vilket 
var väldigt svårt. Hon måste verkligen vara duktig. Jag undrade vem hon var. 
Jag hörde någon säga "Holly Garder" 
Var det Holly alla pratade om? Min Holly? Jag blev chockad, jag trodde inte att hon var musikintresserad. Sen kom jag på att det inte är någon som tror att jag är det heller. 
Det var lunch, jag satt med Dave och Brad och åt något skolan kallade lasagne. Det såg mer ut som spya. 
"What about the girl everyone talking about? Is she really that good?" frågade jag dem.
Brad går tydligen på musiklektionerna, han spelar trummar, så han hade hört henne. 
"She was really amazing. I got goosebump. Her voice is really good, she should to xfactors audition." sa han med munnen full av mat. "I think someone filmed it and out it on youtube." 
Jag tog fram min mobil och sökte på holly gardner. Det kom upp flera videos, bland annat den från idag. Jag tryckte på play. Jag blev helt tagen. Det var något i hennes röst som var speciellt, något som ingen annan hade. Jag blev riktigt rörd och stolt.
"She's really good, right?" sa Brad när videon var slut
"And hot too." sa Dave och vickade på ögonbrynen.
Det var min Holly de satt och pratade om. Min Holly som de objekterade. Jag satt tyst resten av lunchen. Tänkte på vad de sagt om Holly. Det var klart att andra killar spanade in henne. Hon är ju riktigt snygg. Hon är en sån där naturlig skönhet. Hon behöver egentligen inte göra så mycket med sitt utseende, hon är alltid lika vacker. 
Klockan började närma sig 1, vilket betyder att min historia lektion snart skulle börja. Jag tog min bricka, sa hej då till killarna och lämnade sedan matsalen. Jag gick till mitt skåp för att hämta mina historieböcker och en penna. Jag såg Holly gå med Nicole på gräsmattan som fanns utanför fönstren vid skåpen. Solen sken på hennes hår, vilket gjorde att det såg guldigt ut. Hennes ögon gnistrade och hon hade ett stort leende på läpparna. Hon skrattade åt något Nicole sa. Jag hörde hennes skratt i huvudet. Jag mindes det från i lördags. Det var ett klingade skratt, det lät nästan som en melodi. 
De kom in i korridoren jag befann mig i, de skulle förmodligen till sina skåp. Jag hörde hur de sa hejdå till varandra. De skulle åt olika håll. Jag såg i ögonvrån att Holly var på väg mot mitt håll. När hon gick förbi mig kunde jag känna en svag doft av hennes parfym. Den luktade svagt av frukter. Hon stannade vid sitt skåp och tog fram sina böcker. Jag såg att det var historieböcker. Vi hade visst historia tillsammans. Hon märkte att jag iakttog henne. Hon blinkade till mig och mimade" hi sweetie" till mig. Jag log och kände att jag rodnade. Hon stängde igen sitt skåp och började gå mitt klassrummet där vi skulle ha historia. Jag skyndade mig att göra det samma. Jag sprang i fatt henne, drog in henne i en kram mot väggen och gav henne en kyss. Hon kysste mig tillbaka.
"I have miss your kiss, give me one more so i survive the rest of the day" mumlade jag i henne hår, som doftade svagt av jordgubb.
Jag hörde hur hon log, hon la armarna runt min hals och gav mig en kyss. Våra tungor möttes och det kändes som om mitt hjärta skulle explodera.

/Amanda xx

Harrys point of view

Efter ett par timmars letande hittade jag den perfekta låten. Elton Johns låt”Something about the way you look tonight”. Jag letade fram ackorden, de var ganska enkla, det skulle nog inte bli några svårigheter med att lära sig låten.

Ett par timmar senare.

Jag hade äntligen lärt mig låten, den var svårare än vad jag trodde. Nu var det bara att få Holly att lyssna på mig. Det var snäppet svårare. Min blick gled till pappershögen på mitt skrivbord. I högen skymtade jag Hollys brev. Skulle jag kanske skriva ett brev till henne? Jag tog fram papper och penna. Jag började med att skriva hennes namn högst upp på pappret, sen tog det stopp. Jag har aldrig varit bra på att uttrycka mina känslor, varken i text eller i tal. Vad skulle jag skriva? Jag bara satt och stirrade på pappret i något som kändes som en evighet. Jag var tom på ord. Sen, som från en blixt från himmelen, visste jag vad jag skulle skriva. Jag tog upp pennan och började skriva, skriva ord från hjärtat.

Efter ungefär tio minuter var jag klar. Jag skådade mitt verk och jag var faktiskt riktigt nöjd. Det finns visst hopp för de minst romantiska också. Jag började leta efter ett kuvert. Jag hittade givetvis inget, jag vek ihop brevet och skrev Holly på det. Jag tog på mig skorna för att lämna brevet till Holly. Jag stoppade ner min mobil i fickan och kollade mig snabbt i spegeln. Jag fixade till håret och öppnade sedan dörren. Hoppas att det här funkar nu.

Hollys point of view

Vi hade börjat  på var andra film nu. Glassen var uppäten för länge sedan och runt omkring oss låg det pappersdukar. Bredvid mig grät Nicole tyst.

”why?! Why can’t they be together?” snörvlade hon fram.

Jag räcket henne en pappersduk.

”Because love suck.” svarade jag buttert.

Jag brukade alltid gråta till kärleksfilmer, varför kunde jag inte göra det nu, när jag som bäst behövde gråta. Jag såg att Emma också grät så jag räckte fram en pappersduk till henne också. Filmen slutade med att de levde lyckliga i sina dagar, som vanlig, varför kan inte det hända mig för en gångs skull?

”Be quiet! Do you hear that sound from the door?”

Emma och Nicole spetsade öronen och lyssnade.

”Holly, go check what it is. I dare not!” sa Nicole och gömde ansiktet bakom en kudde.

Jag skrattade åt henne, men jag hade egentligen velat göra det samma. Jag öppnade dörren och Harry ramlade in i rummet.

”Harry?! What are you doing here?” jag blängde på honom.

“I came to give you this. You wasn’t suppose to see me.” Han räckte fram ett vikt papper och rodnade. Jag tittade skeptiskt på honom och tog i mot pappret.

”Okey, Thanks?”

Han mötte min blick och log. Mitt hjärta började slå hårt och jag blev knäsvag. Sen kom jag på vad som hade hänt, hur illa han hade behandlat mig. Jag bröt ögonkontakten. Jag började stänga dörren utan säga något jag hoppades att han fattade vinken.

”Holly, please. I’m so sorry. Please read the letter, it will explain a lot.”

Han tittade bedjande på mig. Mitt hjärta började slå sådär hårt igen. Fan. Var han tvungen att ha så fina ögon? Jag stängde dörren utan att säga något. Jag kunde höra honom dra en besviken suck.

”What did he want?”frågade Emma.

Båda kollade på mig med stora ögon. Jag svarade inte utan la mig bara på min säng för att läsa pappret han hade gett mig.

”Wow, he is not the guy I thought he was.”

Jag hörde jag Nicole säga bakom mig.

“He is really romantic..”

“but he is a really jerk” avbröt jag henne.

“you should give him a second chance. He seems to be really sorry.”

“Did you sleep when I told you about last night?”

“I know he have been a really big jerk, but this is not things that Harry do.” Hon pekade på brevet jag höll i min hand. ”You must be really special to him.”

Hon hade en poäng, det här var verkligen inte en ”Harry sak”. Jag borde kanske lyssna på vad han har att säga. Jag läste igenom brevet igen. Om jag ville lyssna på vad han hade att säga, skulle han vänta klockan tio vid biblioteket.  Klockan var åtta nu. Jag suckade och sa:

”Emma! Nicole! Help me find a dress. I’m going to meet Harry, I hope he have a really good apologize.”

Nicole hoppade upp ur sin sang och rusade fram mot min garderob.

”Yes, I know you would change your mind! Emma, you pick shoes, I pick a dress.”

Nicole hade redan börjat rota i min garderob.

”Emma, we don’t have the whole day! Get your ass up from bed and look after shoes.”

Emma mumlade bara till svar men lydde Nicoles order. Jag gick in badrummet för att ta en dusch. Jag kände på mina ben och bestämde mig för att raka dem. En kvart senare klev jag ur duschen. Jag torkade bort imman från spegeln och jag öppnade badrumsskåpet för att ta fram min bodylotion. Jag smörjde in benen snabbt och gick sedan ut för att se om de hade valt någon klänning.

”Okey, we have two possible outfits. Either this cute dress” Nicole höll fram en benvit klänning med öppen rygg.

”or this hot and sexy dress.” Emma höll fram en svart tight klänning med färgade paljetter.

”I think  the sexy and hot dress will be perfect for tonight. I’m gonna take his breath away.”

Jag tog klänningen Emma höll I och drog den över huvudet. Den satt som en smäck, den gav mig kurvor jag inte visste att jag hade.

”Wow, you’ll definitely take his breath away tonight! You look really beautiful” sa Nicole och gav mig en kram. “but we need to do something about your hair.”

“What are you thinking, sir?”  sa Emma ställde sig I givvakt brevid  Nicole.

”I think soft waves. Give me the curler.”

Jag satte mig på en stol och Nicole började locka mitt hår. Jag tog fram min mobil och gick in på twitter. Jag hade fått några nya följare och några av mina svenska vänner hade skrivit att de saknade mig. Jag svarade på deras tweets och loggade sedan ut.

”do you miss them?” frågade Nicole mig.

“miss who?”

“Your friends from Sweden, do you miss them?”

“Yeah, I miss them so much but I’m really glad I took this chance.” Jag log mot henne “I had never met the two of you then!”

Nicoles leende blev ännu större.

”i’m really glad too that you took the chance!” sa Emma och gav mig en kram.

“GROUPHUG!” skriker Nicole och kramar om oss båda.

När klockan är tjugo i tio är jag klar. Jag tar fram en liten svart väska och stoppar ner min mobil och nycklarna där i. Jag drar på mig ett par svarta kilklackar. Jag kom på att jag hade frusit förra gången så jag tog på mig en ljus jeansjacka.  Jag sa hej då till Nicole och Emma och började sedan gå mot biblioteket.

Harrys point of view

Jag hade precis tagit på mig ett par mörkblå chinos och en röd stickad tröja till det. Jag kollade mig i spegeln, det fick duga. Jag fixade håret snabbt och tog sedan på mig mina röda converse. Jag tvekade med handen på dörrhandtaget. Ska jag ta med mig gitarren? Det vore ju det bästa, det var ju planen. Jag vågar inte, inte än i alla fall. Jag måste få henne att förlåta mig först, för vem vet vad hon kan göra annars? Hon kanske berättar för alla, att jag sjunger. Att det är mitt stora intresse, att jag drömmer om ett skivkontrakt och världsturnéer. Nej, gitarren får stanna här. Jag får försöka uttrycka mig i ord. Jag öppnade dörren och låste den sedan efter mig. Jag såg i ögonvrån att Cori var på väg mot mig. Fan, jag hade inte tid med henne nu. Jag vände mig om  och började gå mot andra hållet för att undvika henne.

”Harry babe, wait! Where are you going?” ropade hon efter mig.

Bort från dig, märks inte det? Alla som befann sig i korridoren stannade upp, de väntade väl sig något slags drama. Inte idag gott folk, inte idag. Jag låtsades att jag inte hade hört henne och jag ökade på mina steg. Hennes rop tystnade och jag andades lättat ut. Jag tog fram min mobil för att kolla vad klockan var, tio i tio. Fan. Jag ökande på stegen yttligare. Jag gick förbi skolans trädgård för att plocka en ros. Jag hittade en som var perfekt. Jag knep av skaftet och råkade sticka mig på en tagg. Ett började blöda lite. Fan. Jag fortsatte mot biblioteket. Jag var där först av oss. Jag kollade på klockan. Fem över tio. Hon kommer inte komma jag visste det. Jag satte mig ner på den stora stentrappan. Lyssnade efter steg.  Det var knäpptyst, inte ens vinden hördes. Något bröt tystnaden, det lät som steg. En gestalt visade sig och jag såg att det var Holly. Mitt hjärta hoppade över några slag och började sedan slå snabbt och hårt. Jag reste mig från trappan för att möta henne. Vi kom närmre och närmre varandra. Hon log mot mig och hjärtat började slå ännu snabbare. Vi möttes i en kram och jag viskade:

”I’m so sorry Holly. I have been a really jerk, i don’t really deserve a second chance from you.”

/ Amanda xx

(jag är rätt i kapitel räkningen, det har råkat bli två kapitel sju;))

Harrys point of view

Jag hörde hur ett gäng killar närmade sig. Fan. Jag kände hur kroppen låste sig. Vad skulle jag göra? Gå och ha kvar mitt rykte och såra Holly, kanske mitt livs kärlek. Eller stanna, få tjejen som kanske är min livskärlek, förlora mitt rykte, bli kallad bög, vara tvungen att sitta vid ”töntbordet” i matsalen, för resten av mitt liv. Killarna kom bara närmre och närmre. Vad ska jag göra? Hjärtat sa en sak och hjärnan en annan. Vem ska man lyssna på? Hjärnan tog över. Jag klarade inte av att titta på Holly, jag visste hur sårad hon skulle bli.

Jag mumlade fram ett ”Jag måste gå” jag drog mig ur hennes armar och började gå snabbt mot skolan.

Varför skulle jag vara så jävla feg för? Varför kan jag inte bara stå för den jag är?

Jag var framme vid mitt rum nu, jag låste upp dörren och kastade mig på sängen. Jag kände hur tårarna började komma och jag gjorde inget för att stoppa dem. Jag skiter i allt nu.

Hollys point of view

Jag vaknade av att någon satte sig i min säng. Jag öppnade ögonen men stängde igen dem på direkten. Jag orkade inte med livet helt enkelt. Personen som hade satt sig i min säng började prata.

"Rise and shine honey, it's almost 10 am. Jag kände igen rösten, den var Emmas.

"Leave me alone. Just let me die or something today." sa jag och drog täcket över huvudet. Jag orkade inte med solljus och glada människor med obrustna hjärtan idag.

"You heard what she said, get up from bed now or i'll pull you up from bed!" nicoles röst. Jag drog täcket hårdare kring mig, förberedde mig på det värsta helt enkelt. "i warned you" jag kände hur någon, förmodligen Nicole, började dra i täcket.

"I hate you" sa jag och släppte taget om täcket.

"Holly, what happened last night? I thought you would be happy and wake up with a smile today"

Båda kollade oroligt på mig. Jag hade lagt mig i sängen igår med smink och allt på, så jag måste se ut som ett monster just nu.

"Well, it went great but he just left me after he kissed me" sa jag och jag kände att jag var nära gråten.

"HE DID WHAT?!?!" Nicoles ögon var stora som tefat.

Jag drog hela historien för dem och när jag var klar säger Emma.

"I know what we need to do, we need icecream. Alot of icecream"

Jag satte mig upp i sängen, en aning för fort för att i rummet började snurra. När snurrandet försvunnit reste jag mig ur sängen och gick mot badrummet för att duscha. Jag måste få bort alla Harrys berörningar från kroppen. Jag kollade i spegeln och fick se en tjej med mascara i hela ansiktet och ett rufs till hår. Jag grimaserade mot spegeln och tog av mig mina kläder och gick in i duschen. Det finns inget ställe som är så bra som duschen att tänka i. Jag stängde av vattnet och klev ut ur duschen. Jag virade handduken kring mig och gick ut för att ta på mig kläder. När jag kom ut så var det ingen i rummet. Jag antog att de hade gått för att köpa glassen de pratat om. Jag gick fram till min garderob för att hitta något att ta på mig.

När jag öppnar garderoben hoppar något lila ut ur garderoben samtidigt som det skriker

”HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEYYYYYYYYYYYYYYYY”

Mitt hjärta stannar och jag ramlar omkull av chocken.

Den lila drar ner sin dragkedja på sin one piece och jag möter Nicoles ansikte. Hon skrattar så att tårarna rinner.

”This is the best prank i ever done! You should see your face right now, priceless.” Sa hon när hon lugnat ner sig och hjälpte mig upp.

”It’s not funny. I hate you.” Sa jag och blängde på henne.

”No, you don’t, you looooove meeee.” Sa hon och gav mig en puss på kinden.

”Whatever” muttrade jag tillbaka och drog på mig min one piece, en blå.

Jag gjorde en lös fläta och slängde mig på Nicole, som låg i sin säng med sin mobil.

”Where is Emma? I want icecream.”

“She is coming soon” sa Nicole utan att ta blicken ifrån sin mobil.

Jag reste mig upp och gick bort till min säng, där min mobil låg, för att kolla twitter och facebook. Det hade inte hänt så mycket, jag hade en ny vänförfrågan på facebook. Jag kollade vem det var. Harry Styles vill bli din vän. Namnet fick mitt hjärta att slå ett extra slag. Minnena från igår kväll välde över mig och jag valde att trycka på ”inte nu” knappen. Det skulle bli svårare än jag trodde att ignorera honom. Jag la mig ner och blundade. Varför hade allt gått som det gjort? Vad var det egentligen som gick fel? Någonstans i mina funderingar måste jag ha somnat för jag vaknade av att en dörr smälldes igen. Det måste vara Emma med glassen.

”Have you decided movie yet?” sa Emma samtidigt som hon plockade upp glassen ur påsen.

”Yes. Nicole, give me a drum roll” Nicole började trumma mot sitt nattduksbord ”Remember me”.

”I love that movie! Perfect choice girls!”

Medan Emma bytte om till sin gröna one piece, började jag och Nicole sätta på filmen.

Harrys point of view

Jag vaknade med världens huvudvärk. Jag kollade på klockan, halv 12. Jag drog täcket över huvudet och försökte somna om igen. När jag slöt ögonen såg jag Hollys besvikna och sårade ansikte framför mig. Jag suckade högt och drog ner täcket från ansiktet. Jag kollade på klockan igen. En minut över halv 12. Jag suckade igen, högre den här gången, men vem skulle höra mig egentligen?Jag reste mig ur sängen och gick fram till skrivbordet där min mobil låg. Jag loggade in på facebook. Holly hade inte accepterat min vänförfrågan än. Jag förstod henne, jag hade inte accepterat mig själv efter igår. Jag ångrade mig så himla mycket. Jag önskade jag kunde spola tillbaka tiden, göra om allting. Jag måste göra något som får allt att bli bra, vi kanske kan vara vänner åtminstone. Men hur ska jag få henne att prata med mig? Min blick föll till min gitarr som stod lutat mot väggen. Jag skakade på huvudet. Nej, det var en hemlighet, en hemlighet som skulle dö med mig. Men åt andra sidan var det en bra ide, jag skulle visa mig själv och kanske skulle hon lyssna på vad jag hade att säga i så fall? Det är åtminstone värt ett försökt. Nu måste jag bara komma på en låt som berättar en del av det jag vill säga.

/Amanda xx