Emmas point of view

Klockan var halv tre på natten. Borde inte Holly vara hemma nu? Jag vände på kudden och la mig på rygg. Nicole låg och snarkade borta i sin säng. Det gjorde det bara svårare för mig att sova. Jag vände på mig i sängen igen. Jag gillade Holly jättemycket men jag kunde inte låta bli att vara avundsjuk. Hon hade kommit hit och trollbundit Harry på direkten. Jag önskar att jag hade samma förmåga, att bara få killar att bli förälskade i mig på en gång. Varken Nicole eller Holly visste om det, mina känslor för Harry. Visst Harry kunde vara en riktig skitstövel, det han hade gjort mot Holly var inte schysst. Men jag hade ändå känslor för honom. När Holly kom hem den kvällen kunde jag inte låta bli att känna glädje, det kändes som om jag kanske kunde få en chans. Jag suckade högt, kan inte komma hem snart, så jag slipper oroa mig för vad de gör. Jag måste vara den sämsta vännen i hela universum, jag ligger och hoppas att min kompis blir sårad så att jag kan ta killen. Jag suckade igen och kollade på klockan, kvart i tre. Hon kommer nog inte hem inatt. Förhoppningsvis har de bara somnat, med kläderna på, framför en film. Så är det nog. Det måste vara så. Mina ögonlock blev bara tyngre och tyngre.

Hollys point of view

Jag vaknade av att solen sken mig i ögonen. Jag vände mig om för att kolla vad klockan var. Jag öppnade ögonen och fick en chock. Det här är inte mitt rum, vart i helvete är jag? Jag kollade mig runt om i rummet för att få en ledtråd om vart jag är. Sen kom jag på det. Jag hade ju följt med Harry hem igår, jag måste ha somnat här. Min blick stannade på en klädhög. Det var min klädhög. Herregud, låg jag naken i Harrys säng? jag var tvungen att kolla. Mycket riktigt, jag låg helt naken i sängen. Minne efter minne från kvällen dök upp i mitt huvud. Jag hörde hur någon klev ur duschen, förmodligen Harry. Han öppnade dörren och jag kunde inte låta bli att kolla på honom. Han hade bara en handduk kring midjan. Jag bet mig i läppen, Hans kropp var den snyggaste jag sett. Han märke att jag kollade på honom.

”You see something you like?” frågade han och blinkade åt mig.

Jag kände hur jag rodnade. Jag drog täcket över huvudet. Hur skulle jag ta mig ut ur Harrys rum utan att bli upptäckt? Det var alltid fullt av elever i korridorerna, jag skulle inte kunna ta mig obemärkt ut härifrån. Jag borde kanske ta på mig innan jag tänker ut en flyktplan.

”Harry, can please give me my clothes?”

När jag inte fick något svar så drog jag ner täcket från ansiktet. Det var bara jag i rummet igen. Han måste gått in i badrummet igen. Jag skyndade mig fram till min klädhög och tog på mig. Jag kollade mig i spegeln. Håret stod åt alla håll och kanter och jag var svart under ögonen. Jag försökte få bort det mesta under ögonen och jag satte upp håret i en hästsvans. Det syntes fortfarande på mig vad som hade hänt igår natt. Nu var jag inte bara den nya tjejen, nu skulle jag bli sedd som en av ”Harrys tjejer”. Jag tog på mig mina skor och jag skrev mitt nummer på en lapp. Jag tittade mig om i rummet så att jag inte hade glömt något. Jag öppnade dörren och kom ut i korridoren. Allas ögon riktades mot mig. Fan. Jag började gå mot mitt rum. Helt plötsligt trycktes jag upp mot väggen.

”What do you think you are doing? Harry is just playing with you. The reason why you and he hang out last night was because I was busy.”

Orden kändes som slag. Jag blev mållös. Tänk om hon hade rätt? Tänk om allt han sa bara var ett sätt att få mig i säng, tänk om han sa så till alla?

”You’re lying! What Harry and I have is real.” Jag vågade inte möta hennes blick.

”Look at me when I’m talking with you.” Hon gav mig en hård smäll på kinden.

Jag mötte motvilligt hennes blick. De var fulla med hat. Om blickar kunde döda skulle jag ligga död på marken just nu.

”If you ever talk with Harry again, I will make your life to a living hell. Ok?”

Hon log ett fejkat leende. Jag vågade inte svara henne, jag visste inte om jag borde svara henne.

”Ok?” sa hon och slog mig en till smäll.

Jag nickade till svar.

”I promise.”

”Now go, I don’t want to see your ugly face anymore.”

Hon släppte sitt grep om mig och jag skyndade bort mot mitt rum. Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Jag får inte börja gråta, inte här.

Harrys point of view

När jag kom ut från badrummet var Holly inte kvar längre.  Jag såg en lapp på mitt skrivbord, jag tog upp den. Ett stod ett mobil nummer på den. Förmodligen Hollys. Jag fick ett leende på läpparna. Det måste betytt något, det som jag sa. Jag slog in numret och tryckte på ring. Fyra singnaler, inget svar. 10 singnaler. Fortfarande inget svar. Tillslut kopplades röstbrevlådan på, jag lämnade ett meddelande. Plötsligt slogs dörren upp och Cori stormade in.

”What are you doing? Why are you hanging out with Holly?”

Hon var väldigt förbannad.

“What do you mean?”

“Don’t play stupid, I saw her leave your room just a few minutes ago. Why?”

“…” Jag blev paff, jag visste inte vad jag skulle svara. ”She just came to borrow a thing from me.”

”Then why is she saying that you two have something real, special?”

---

Ohhh, drama! Jag var själv för nyfiken över vad som skulle hända så jag var tvungen att skriva nästa kapitel redan nu ;) Hope you like it! Det här var det sista inlägget för i år, nu kommer det inte något mer kapitel fören nästa år. Jag är ganska stressad plus att programmet jag använder inte är minvän förtillfället, får ni tyvärr ingen bild till det här kapitlet.

 

Happy new year på er.

/ Amanda xx