18:41:44
What Makes You Beautiful - kapitel 25
Dave skrattade och sa:
”We will see.”
Med de orden lämnade han med, det var väl tur det. Jag hade förmodligen slagit till honom eller nått. Jag fortsatte bort mitt skåp för att hämta min religion bok och min penna, jag passerade anslagstavlan där all information som saker som skulle hända på skolan fanns, en stor blå lapp fångade min uppmärksamhet. Jag stannade upp och läste mer noggrant på den. Det kanske är något jag borde göra, Holly skulle gilla det i alla fall, hon skulle bli överlyckig. Jag letade efter vart på lappen lärarens namn stod så att jag skulle kunna anmäla mig, jag hittade det längst ner i högra hörnet. Perfekt, jag hade honom i idrott senare.
Hollys point of view
Efter mattelektionen hade jag dubbeltimma i kemi. Som om det inte vore jobbigt nog med att det var måndag, jag hade de två värsta ämnena på morgonen. Jag skyndade mig genom korridoren för att inte komma försent den här gången. Jag kastade in matteböckerna i skåpet och letade fram mina kemiböcker. Jag suckade åt röran jag hade i skåpet, inte undra att jag kommer försent med tanke på röran jag har. Jag måste ordna något system så att det bara är att ta de översta böckerna på något sätt. Jag får fundera ut ett system senare. Jag stängde igen skåpet och när jag började tog det stopp och jag ramlade på rumpan. Jag tittade upp på vad som fått mig att ramla och såg stort hånflin som tillhörde en person jag verkligen inte kände för att prata med, Cori. Jag reste mig upp och blängde på henne. Hon hade fortfarande skjortan lite för många knappar uppknäppt och man kunde känna en svag doft av allt smink hon hade på sig. Undra om hon någonsin har hört talas om naturlighet?
”Du är helt störd.” sa jag till henne på svenska
”What.Was.That?” sa hon och såg ut som ett frågetecken. ”are you a Alien or something?”
Hennes knähundar skrattade instämmande åt det hon sagt, det var ju inte kul för fem öre.
”Oh, I’m sorry. I forgot that you only speak bitch. I will say it again. You got serious problems.”
Kom det där verkligen från mig? Hade jag precis sagt det där? Hade de där orden precis kommit hur min mun? Cori såg precis lika chockad ut som jag måste göra, hon verkade även ha tappat talförmågan. Hon öppnade munnen för att säga något men stängde den snabbt igen. Hennes knähundar blängde ilsket på mig och om blickar kunde döda skulle jag definitivt ligga som en död fisk på golvet med mina inälvor ut och in.
Cori öppnade munnen igen och den här gången kom orden ut ur munnen på henne.
”This is not over.”
Hon vände på klacken och hennes knähundar följde efter.
1-0 till Holly.
Jag log för mig själv och skyndade bort till kemin.
Återigen kort kapitel men min data laddar snart ut. Jag hade tänkt skriva det här tidigare men jag har varit sjuk så jag har inte orkat eller haft någon insperation. Men här är det i alla fall :))
Håll ögonen öppna för det kanske kanske kommer en liten tävling snart !
/Amanda xxx
17:17:53
What Makes You Beautiful - kapitel 24
På väg till första lektionen, som var matte, stannade vi till vid våra skåp där vi förvarar alla våra skolsaker. Jag la in min historia bok och tog fram mina matteböcker och en blyertspenna. Jag skulle precis stänga skåpet när ett par starka armar omfamnade mig. Jag kände igen parfymen och rösten som viskade:
”What’s you’re first lesson?”
Jag stängde igenom skåpet och vände mig om. Jag möttes av ett par gröna ögon, Harrys gröna ögon.
”Math, what a great start on a Monday.” Suckade jag och himlade med ögonen.
Jag var verkligen inte på humör för en mattelektion nu. Jag hade valt en svårare mattekurs och vi hade precis börjat med algebra. Det vanliga med bara x och y, verkade inte finnas existera i kursen, det var även många nya formler att hålla ordning på.
Harry skrattade åt min surhet och gav mig en kram.
”Wanna eat lunch together?”
Precis när jag skulle svara så ringde det in.
”I must run” Jag gav honom en snabb puss på munnen. ”Se you in the dining room 12?”
Innan han hann svara så hade jag börjat springa mot mattesalen. Mr.Jones var väldigt sträng när det gällde närvaron. Jag kände hur min mobil vibrerade i väskan, förmodligen så var det Harry. Jag hann precis in i klassrummet innan Mr.Jones skulle stänga dörren.
”Just in time Miss. Gardner. “ sa han och suckade.
Jag log ursäktande och skyndade mig att sätta mig på min plats brevid min mattepartner som jag glömt namnet på. Det enda jag mindes om henne var att hon också var svensk.
Harry’s point of view
Jag såg Holly skynda bort i korridoren. Jag hade verkligen haft tur som fått en till chans av Holly. Egentligen förtjänade jag den inte, efter allt jag gjort. Hon måste vara den finaste människan i världen. Jag började min första lektion vid nio så jag kunde ta det lugnt, ta en kaffe i kafet.
”Ey man, what are you dreaming about?”
Jag vände mig om och såg att det var Dave. Jag tvekade några sekunder innan jag svarade.
”About my girlfriend.” jag log stort mot honom.
”So you and Cori is official now?” han la armarna runt mina axlar och viftade menade med ögonbrynen.
”Me and Holly is official, it was never something between me and Cori.” Jag skakade av mig hans arm.
“Is it the girl you hanged with at the pool?”
Jag nickade bara till svar. Jag hade inte riktigt förlåtit honom för vad han gjorde mot henne då.
”She’s hot. If you wouldn’t have stoped me at the pool, could she and I have something.”
”She’s mine.”
Väldigt kort del men det är något i alla fall. Vi hoppas att ni har förståelse för att det inte blir superbra uppdatering, vi går i skolan, precis som ni. Vi ska försöka skriva ett till kapitel i helgen !
/ Amanda xxx
20:35:43
What Makes You Beautiful - kapitel 23
” Well that’s good, because I love you too”
Han la sina händer på mina höfter och kysste mig sakta, jag kom på hur mycket han sårat mig, och puttade lite halvhårt bort honom och ställde mig med armarna i kors.
”Explanation, now.”
” I know that this sounds stupid, and you may not believe me. But she kissed me, I didn’t even kiss her back. Do you know how devastated I was after that? It felt like I had lost everything, cause you are my everything. I’m sorry for everything I’ve put you through, I’m no longer afraid to show everybody that we are dating. I don’t care, cause you mean so much to me, okay?”
Jag tog tag I uringningen av hans t-shirt och tittade in i hans gröna ögon, de glödde om dem och jag kunde inte låta bli att le.
”Awww”
Han drog mig tätt intill honom och pussade mig lätt på kinden, hans varma kropp emot min fick mig att känna mig så otroligt trygg, hans andetag emot min nacke och doften av honom, doften av min Harry, fick fjärilarna i magen att sätta igång.
”So..you’re a pretty good singer mr.”
Sa jag och petade lite på hans tröja, jag hade inte en aning om att han kunde sjunga.
”Noone knows about it, I kind of just wanna keep it down low.”
“Oh, right. Maybe we should go inside?”
Fnittrade jag och tittade ner på mina bara ben och mina nu också genomblöta kläder. Han nickade och tog min hand i sin och gitarren i den andra.
Jag gick in i badrummet för att ta fram några handdukar och när jag kom ut så stod Harry bara i ett par svarta Kalvin Clein kalsonger, han log lite snett emot mig och jag kände hur mina kinder blev alldeles röda.
Jag räckte honom en av handdukarna och kände hur jag fastnade med blicken på hans kropp. Så perfekt.
”Like what you see?”
Jag skrattade till och höjde på ögonbrynet.
”Maybe. I’m just going to get change”
Jag klev in I badrummet och låste dörren efter mig. Jag gick fram till spegeln och chockades av min egen spegelbild.
”Holy shit!”
Viskade jag till mig själv när jag såg hur maskaran runnit och kladdat ut sig i hela ansiktet och hur det bildats stora tovor i hela håret.
Jag tvättade av ansiktet , och tog lite concealer på några små finnar på hakan. Jag insåg att håret skulle ta år att borsta ur så jag satte upp det i en lös knut på huvudet istället.
Jag tog av mig de blöta kläderna och tittade mig omkring i badrummet efter något jag skulle kunna låna. Ett par grå mjukisbyxor låg ovanpå en liten pall och jag drog snabbt på mig dem och sedan en stor t-shirt som jag förmodade var Sean’s.
När jag klev ut så låg Harry på min säng och tittade på tv, fortfarande iklädd bara kalsonger. Han såg att jag flinade åt honom och tittade oskyldigt på mig.
”I don’t have any other clothes to wear..”
Jag la mig tillrätta i sängen bredvid honom och han la sin arm runt mig och drog mig närmare intill honom. Jag lät mitt huvud vila på hans bröstkorg och märkte att han hade gåshud på magen.
”Are you cold baby?”
”A bit”
“Aww, come here”
Jag drog täcket over oss, jag sökte upp hans hand under täcket och kramade den hårt. Han planterade en lätt kyss på mitt nyckelben och log sedan emot mig.
”Night, beautiful”
Hans läppar nuddade mina och jag kände hur jag blev alldeles varm av glädje. Jag vände mig med ryggen emot honom och kände hur han la sin arm runt mig.
Harrys point of view
Jag vaknade av att en klocka ringde och hur någon reste sig hur sängen. Jag öppnade ögonen och möttes av en leende Holly.
”We must have fall asleep yesterday.” sa jag och hon skrattade.
“You looked so cute so we didn’t want to wake you up.”
Sa någon från andra sidan av rummet. Jag kom på att Holly delar ju rum med 2 andra tjejer. Holly gav mig en lätt kyss innan hon reste sig ur sängen.
”You should go to your room and get ready for school.”
Jag lydde hennes order och steg upp ur sängen jag också, jag tog på mig mina kläder som hängt på en stol för att torka. Jag kysste Holly hejdå och började gå mot mitt rum. Det var tidigt så ingen befann sig i korridoren, det var ganska skönt, eller det var skönt att Cori inte var i korridoren.
Jag låste upp dörren till mitt rum och gick mot toaletten för att ta en dusch.
Hollys point of view
När Harry gick tog han mitt hjärta med mig, jag kände mig tom utan honom. Jag suckade och började plocka fram min skoluniform i väntan på att duschen skulle bli ledig. Jag hade inte duschat på hela helgen så det var någon väldigt välbehövligt. Jag hörde att Nicole stängde av kranen och gick ut ur duschen. Jag gick bort mot min säng där min handduk var, jag tog med mig den och min skoluniform in på toaletten och jag hoppade sedan in i duschen.
När jag klev ut ur duschen kände jag mig som en ny människa, aldrig har det varit så skönt att duscha. Jag letade fram min body lotion, som doftade tropiska frukter, och började smörja in mina ben.
När jag hade tagit på mig kläderna var klockan halv åtta, jag började åtta idag så jag började leta efter min hårblås. Jag hittade den längst in i garderoben. Jag satte i kontakten i elutaget och började blåsa det. Jag gillade egentligen inte att blåsa håret, jag får väldigt konstiga lockar då men idag hade jag inget val.
”Wow, your hair Holly.”
Hörde jag Nicole säga bakom mig. I spegeln såg jag hennes ansiktsuttryck och jag kunde inte låta bli att skratta.
”It’s ugly i know.”
”It’s really beautiful, right Em?”
Nicole ropade på Emma som var inne i badrummet och sminkade sig. Hon stack ut huvudet och nickade.
”Wow, you should have your hair like that more often.”
Jag granskade mitt hår från alla olika vinklar, det såg väl helt okej ut. Jag drog några drag med borsten och sprayade sedan lite hårspray i det. Jag gick in i badrummet för att sminka mig lite snabbt.
Fem i åtta var jag klar för att gå. Jag tog min väska som hängde på min garderob, jag stoppade ner min mobil, data och min historiabok och gick ut genom dörren som Nicole höll upp.
woho, kapitel 23, vad tycker ni? var det bra att Holly förlät Harry så snabbt?
/Emma och Amanda xxx
12:14:32
WOO
16:47:04
What Makes You Beautiful - Kapitel 22
Jag stod helt förstenad. Jag kunde inte vända mig om och springa därifrån, något inom mig ville ha reda på sanningen. Även fast jag nog redan visste vad det var. Harry hade bara lekt med mina känslor. Jag väntade på att jag skulle känna något, ilska, sorg, besvikelse, vad som helst. Men jag kände inget, jag kände mig bara tom. Jag såg hur Harry knuffade undan Cori och han sa något om att hon var en idiot. Allt kändes väldigt långt bort, som om jag stod utanför och tittade på. Det här händer inte i verkligheten, det här händer inte mig. Jag hann få tillbaka rörelseförmågan innan Harry kom fram till mig. Jag backade långsamt bort från honom.
”Holly, it’s not like it looks!” sa han och kollade på mig med bedjande ögon.
”I think it’s. Never talk with me again. Never!” sa jag och vände mig om och gick så fort jag kunde bort från honom och Cori. Jag ville inte störa dem längre.
”Holly, please listen to me.” hörde jag Harry ropa efter mig i korridoren. Jag vände mig inte ens om, jag borde ha lyssnat på hjärnan istället för hjärtat. Jag visste att han skulle såra mig igen. Jag som hade lovat mig själv att inte bli kär det första jag gjorde. Det gick ju helt åt helvete. Jag svängde av till min korridor. Jag öppnade dörren till rummet och sjönk som en hög på golvet. Från att ha varit helt tom på känslor kom att på en och samma gång. Jag vet inte om jag var mest arg på mig själv eller på Harry. Jag borde ha fattat att en kille som Harry inte skulle kunna släppa sitt rykte så lätt. Jag var bara en del av hans spel och jag var dum nog att gå på det. Allt började komma i fatt mig nu. Så fort jag stängde ögonen såg jag Cori och Harry kyssas. Jag kände hur tårarna började rinna, jag ville bara försvinna.
Jag måste ha somnat på golvet för jag vaknade av att någon försökte öppna dörren. Det var Nicole.
”Holly why are…” hon avbröt sig tvärt när hon såg att jag hade gråtit. Hon kastade sig ner på golvet, drog upp mig till sittandes och bara kramade om mig. Vi satt så ett tag utan att någon sa något.
”Holly, do you want to tell me what happened?” frågade hon försiktigt.
Jag nickade sakta på huvudet. Tog ett djupt andetag och viskade:
”He kissed Cori.”
”He did what?!” skrek hon. Hon satte snabbt handen för munnen. ”Sorry, i’m just chocked.” sa hon sedan, hon nästan viskade nu.
Tårarna började rinna hejdlöst igen, jag kunde inte kontrollera dem. Jag sjönk ihop på golvet igen, jag orkade inte leva.
”Holly, you can’t lie on the floor, I help you to bed.” Hon drog upp mig från golvet och drog med mig till min säng. Hon tog bort överkastet och jag la mig under täcket.
”If you want something, just tell me.”
Det ända jag ville, var att dö, försvinna in i mörkret för alltid, slippa allt och alla. Bara jag och tystnaden. När jag inte svarade henne hörde jag henne smyga bort till sin säng. Jag hörde att hon tog sin mac, förmodligen för att skriva ett skolarbete. Jag vände mig om för att se vad klockan var, halv 5. Nästan lördag, nästan söndag, nästan måndag.
Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre. Jag kämpade i mot, ville inte sluta ögonen. För varje gång jag gjorde det såg jag dem framför mig, såg hur deras läppar rörde varandra, hur deras händer ivrigt rörde sig för att få av alla kläder. Jag rös till av obehag av tanken. Det var nästan omöjligt att hålla ögonen öppna, jag tog en sista titt på klockan, fem över 5. Jag slöt ögonen och somnade kort där efter.
Jag såg massa kläder på golvet, jag kände igenom dem, det var skolans uniformer. De låg som i en stig. Jag följde den, jag visste att jag inte borde men jag kunde inte låta bli. Jag kunde inte heller vända om, bakom mig var det bara svart, som ett stort svart hål, det tvingade mig framåt. Spåret avslutades med ett par rosa string trosor. Jag stannade, tittade förskräckt på dem. Min blick gled sakta uppåt, något inom mig sa åt mig att sluta, vända om och springa åt andra hållet, det var tryggare i mörkret. Jag såg två människor, en tjej och en kille, de låg tät omslingrade i sängen. Plötsligt tittade killen upp, jag kände igen honom, det var Harry.
Jag satte mig kallsvettig upp i sängen. Det var bara en dröm, bara en dröm. Jag la mig ner i sängen igen. Varje gång jag slöt ögonen spelades min dröm upp för mig. Jag satte mig upp i sängen igen. Jag tog fram min mobil som låg på nattduksbordet. 20 missade samtal, 10 nya röstmeddelanden och 30 nya sms. Alla var från Harry. Jag suckade och kollade på klockan, tre på morgonen. Jag suckade ännu högre och började lyssna på alla röstmeddelanden.
”Holly, it’s not what it looked like, please answer. I’m sorry.”
Jag såg klart och tydligt att ni kysstes, jag är inte blind din idiot och om du är ledsen vad är då inte jag? Alla röstmeddelanden och sms var ungefär likadana. Jag trodde inte ett piss på vad han sa, det var säkert bara ett spel, ord han sagt till tusentals tjejer, ord som inte betyder ett skit.
Jag reste mig ur sängen för att gå på toaletten. Benen var tunga och varje steg kändes som en mil. Jag grimaserade åt mig själv i spegeln. Sminket hade runnit så jag var kolsvart runt ögonen och även på kinderna. Jag orkade inte tvätta bort, jag stängde dörren efter mig och gick fram till min garderob för att ta på mig min pyjamas. Jag hade lagt mig i sängen med mina vanliga kläder förut. Det var en frihet att få dra av sig de tighta jeansen och ta på sig ett par mjuka shorts istället.
Jag la mig i sängen igen och vaknade sedan av att någon bankade på dörren. Jag satte mig tvärt upp i sängen och tittade mig omkring i rummet. Emma och Nicole hade lämnat rummet, förmodligen för att äta eller träffa några andra. Bankandet på dörren fortsatte men det blandades med rop.
”Holly, open the door. I know you’re in there.”
Jag kände igen rösten, det var Harrys. När jag inte svarade på hans samtal, trodde han då att jag skulle öppna dörren och prata med honom, ansikte mot ansikte. Jag drog täcket över huvudet och hoppades att han skulle ge upp efter ett tag. Efter ett tag tystnade det, han måste gett upp. Jag tog fram min mobil och ringde Nicole.
”Can you buy me some Ben&Jerrys and rent some love comedies?”
“Sure, what B&J do you want?”
“Halfbaked, brownie and baked Alaska.”
Vi la på och jag låg bara och stirrade upp i taket i väntan på min glass. Efter ett tag hörde jag hur några pratade utanför dörren, det måste vara Nicole och Emma. Jag kunde även urskilja en killröst. Dörren öppnades och in kom de jag väntade och en person jag verkligen inte vill träffa, Harry.
”Harry go, i don’t wanna talk with you. Just go, we’re over.”
Jag drog täcket över huvudet. Jag vill inte bryta ihop framför honom.
”Give her some time.” sa Nicole, förmodligen till Harry.
Jag hörde steg och hur en dörr öppandes och stängdes, han hade gått. Jag drog ner täcket från huvudet och möttes av Nicoles oroliga ansikte.
”Have you been in bed the whole day?”
“Just give me my icecream.” Muttrade jag till svar. Jag tog påsen ur hennes hand och gick bort mot tvn för att sätta på en film.
Jag la mig tillrätta i sängen och drog täcket tätt intill mig, jag hade aldrig känt så här förut. Det var som att allt, alla känslor sugits ur mig. Jag var helt tom inombords.14:55:02
Det kommer, vi lovar
Vi ber väldigt mycket om ursäkt för att kapitel 22 inte har kommit ut som lovat, men vi har haft lite skrivtorka, slut på ideer osv. Men vi är på gång och vi ska verkligen försöka skriva ett riktigt långt och spännande kapitel !
Förhoppningsvis kommer kapitlet upp ikväll!
Vad tyckte ni om one thing musikvideon? Var det värt extra väntan?
20:53:39
What Makes You Beautiful - Kapitel 21
ELLO DRAMA! Emma här, I'm back on track! Väldigt kort, men alltid något! Vad tycker ni? Vi kör på vanliga, 10 kommentarer för nästa?
22:43:12
What Makes You Beautiful - kapitel 20
Hollys point of view
Jag kände hur min mobil vibrerade i fickan. Jag tog fram mobilen och svarade.
”Hej Jonas.”
”Hej Holly, jag saknar dig.”
Jag suckade i luren. Jonas hade varit min kompis i evigheter tills dagen han sa att han ville vara mer än bara vänner.
”Varför har du inte svarat på mina samtal för?” frågade han mig när jag inte svarade honom.
”För att jag inte orkar med det här längre Jonas. Du kan inte hålla på att ringa mig hela tiden!”
Jag höjde rösten åt honom. Att han fortfarande inte fattade? Jag har inte de känslorna för honom. De orden hade krossat hans hjärta och istället för att gå vidare så hade han börjat förfölja mig.
”Varför flyttade du till London för? Jag önskar att du hade varit hos mig istället.” jag kunde höra hur han kämpade mot tårarna.
Det var en sak som kommit efter att jag krossat hans hjärta. Tårarna. Han började gråta för minsta grej nu. Vilket var en av anledningarna till att jag inte riktigt kunna säga åt honom att sluta ringa mig. Jag skulle lätt kunna skaffa ett nytt och skyddat nummer men något inom mig kunde inte göra det. Jag visste att Jonas skulle skada sig själv då.
”För att det här är min dröm Jonas. Jag vill inte fastna i Sverige, jag vill leva. Upptäcka nya kulturer och länder.”
Och så vill jag slippa se dig stå utanför mitt hus varje dag. Jag sa inte det sista till honom. Han tror inte att jag vet om det. Att han står gömd utanför mitt hus nästan varje dag. Jag har inte sagt något till mina föräldrar. De skulle säkert bara vilja ringa till polisen. Jag skulle aldrig kunna göra så mot honom.
”Du gjorde det också för att slippa mig va?” han grät nu.
Sårad av sanningen eller lycklig av lögnen.
”Ja, jag är ledsen Jonas men jag orkar inte med det här längre. Du måste lämna mig i fred någon gång. Gå vidare!”
Jag skrek till honom nu. Jag är väldigt tacksam över att de andra inte förstår vad jag säger men jag antar att jag har en hel del att förklara sedan. Jag stannade, det var svårt att koncentrera sig på att gå när jag pratade i telefon.
”Jag kan inte! Jag kan inte leva utan dig. Jag älskar dig Holly!”
”Du måste!”
Jag kände hur tårarna började rinna. Jag kunde inte hejda dem. Det var något som var en typisk ”Hollygrej”, när jag blir riktigt arg så börjar jag alltid att gråta. Jag såg att Harry var på väg fram mot mig. Jag knuffade undan honom, var jag tvungen. Om Jonas skulle höra Harrys röst innan jag berättat något om honom skulle han ta livet av sig på direkten. Tårarna fortsatte att rinna. Jag satte mig ner på en röd parkbänk och Nicole satte sig bredvid mig och höll min hand. Det kändes tryggt och lugnande. Harry satte sig på min andra sida och jag gav dem ett tecken att de skulle vara tysta.
”Finns det inget sätt som gör att du älskar mig.” han lät riktigt förtvivlad och desperat.
”Jonas, det finns en annan. En kille som jag gillar jättemycket. Jag tror att jag faktiskt älskar honom.”
Återigen sårad av sanningen. Men om det här ska ta ett slut måste han få reda på allt. Det kanske får honom att förstå att han inte har en chans, att han aldrig haft en chans.
”Vad heter han. Hur ser han ut?”
Han hade slutat gråta nu. Han lät mer förbannad nu. Jag förstod honom. Jag sneglade på Harry, han var perfekt. Hans hår hade blivit extra lockigt utan solen och det såg riktigt guldigt ut i kvällssolen. Han var riktigt vacker. Han är min. Harry märkte att jag sneglade på honom och han log. Jag såg i hans ögon att han var orolig. Jag undrar vad han tror jag pratar om. Förmodligen om att jag kanske måste åka hem till Sverige igen. Avsluta mina studier här. Det skulle aldrig hända. Det här är min dröm, det är här jag ska bo.
”Holly, berätta för mig. Jag vill veta vem min motståndare är.”
”Han är ingen motståndare, han är min pojkvän.”
”Säg vad han heter.”
Jag bet mig i läppen. Harry förstod inte vad jag pratade om eftersom jag pratade på svenska, men namn låter likadant i nästan alla språk.
”Harry.” viskade jag.
Harry ryckte till när han hörde sitt namn. Han och Nicole tittade undrande på mig. Båda hade en rynka i pannan och en orolig blick.
”Är han från England?”
”Ja.”
Jag hörde hur han suckade i luren. Jag kunde se framför mig hur han satt på sin säng i sitt ostädade rum. Hur han kliade sig i håret och tittade på bilden på oss två som stod på hans nattduksbord.
”Du kommer aldrig flytta hem igen va?” sa han efter en lång tystnad.
”Jag vill inte det nu, men vi får se vad jag vill efter skolan.”
Lögn. Jag visste att jag inte skulle flytta hem. Om jag skulle flytta hem till Sverige skulle jag flytta till en ny stad. Förmodligen till Göteborg.
”Fan Holly. Vad ska jag göra?”
”Det är ditt liv, jag kan inte bestämma åt dig. Du måste göra det du vill. Men en sak kan jag bestämma. Det här är sista gången du pratar med mig. Jag kommer aldrig mer svara på dina samtal, du måste gå vidare. Du kan inte göra det om du fortsätter så här. Du kommer hitta någon som du älskar mer än vad du älskar mig. Du måste inse att jag inte är den rätta.”
Jag sa allt i ett andetag. Tårarna strömmade ner för mina kinder. Allt som jag haft inom mig i flera månader hade äntligen kommit fram. Det här var slutet.
”Hejdå Holly.”
Han la på. En sten föll från mitt hjärta. Det var slut nu, det var över. Jag var äntligen fri att kunna älska någon utan att känna ångest.
Jag lutade mig mot Harrys axel. Han kramade om mig utan att säga något.
”Nicole, I know you’re starving. Please go and eat something.” Fick jag fram efter en lång tystnad.
Jag märke även att de andra hade gått. Det var bara jag, Nicole och Harry kvar.
”No, i stay with you!”sa hon bestämt.
“Go to the other and eat! You are my best friend but I just want to be alone with Harry.”
Jag kunde höra Harry le. Jag tittade bedjande på henne och hennes blick vandrade mellan mig och Harry.
”Okay. But i need to talk to you later!” hon spände blicken i mig.
“I promise. Now go.”
Hon log och började gå mot pizzerian. Hon tog fram sin mobil, förmodligen för att ringa Sean.
”Do you wanna tell me who you talked to?” Harry tittade mig djupt i ögonen.
Jag nickade och började berätta allt för honom ända från början.
Så, andra kapitel för idag. Miss drama is in town !
19:58:46
What Makes You Beautiful - kapitel 19
Hollys point of view
Vi struntade i att byta om och duscha utan gick direkt till pizzerian. Emma hade inte varit på rummet när vi kom dit, vi antog att hon var och åt i matsalen. Eftersom det fortfarande var varmt ute så hade vi bestämt oss för att gå. Jag hade fortfarande på mig mina converse och jag kände hur jag började få skoskav på vänster hälen. Vi fortsatte gå och smärtan på hälen blev värre och värre.
”Nicole, stop. I got sore feet.” Sa jag och satte mig på en bänk för att ta av mig skon.
”What shoe size do you have?” frågade hon och satte sig brevid mig.
”Four. Why do you ask?”
“Me too we can switch shoes.”
Jag kollade ner för att se vad hon hade för skor på sig. Hon hade på sig ett par gladiatorsandaler med öppen häl.
”If it’s okay for you?”
“Of course it’s. That’s what friends are for!” sa hon och började ta av sig skorna.
När vi båda hade fått på oss skorna började vi gå mot pizzerian igen. Bakom oss hörde vi ett killgäng som pratade och skrattade högt med varandra. Ett av skratten skiljde sig från de andra. Det var något speciellt med det, jag kände igen det väldigt tydligt. Bredvid mig såg jag hur Nicole lyste upp, hon fick ett väldigt stort leende på läpparna.
“Nicole, why are you smiling?” frågade jag henne och försökte låta seriös.
”It’s Sean.” jag kollade undrande på henne. ”Behind us.” hon tittade bakåt.
Jag gjorde detsamma och tyckte jag såg någon med brunt lockigt hår. Harry. Det måste vara Harry. Jag hur hjärtat började slå snabbt och jag kände att jag fick samma stora leende som Nicole.
”Why are you smiling?” sa hon och vickade på ögonbrynen.
”Nothing, I’m just happy.” sa jag och rodnade.
”Happy that Harry is here?” sa hon och la armen om mina axlar. ”We can wait for them and ask them if they wanna join us.”
“Only cause I know that you wanna hang with Sean.” Sa jag och log.
Vi stannade och Nicole ropade på Sean.
Harrys point of view
Jag gick och pratade med Sean när en tjej röst ropade på honom. Det var en av tjejerna som gått framför oss som ropade på Sean. Jag såg att han fick ett stort leende på läpparna så jag antog att det var Nicole. Vilket betyder att Holly också är här! Vi gick fram till tjejerna och det var de jag trodde, Nicole och Holly. Jag såg hur Holly sken upp när hon såg mig. Hon gav mig leendet som alltid fick mig att bli knäsvag.
”I’ve missed you.” viskade jag i hennes öra.
”I missed you too.”
Hon gav mig en snabb kyss och tog sedan min hand.
”We’re on our way to the pizzeria, do you guys wanna join us?” frågade Nicole oss.
“We’re also on our way there, so it will be perfect.” Svarade Sean henne och gav henne en puss på kinden.
De två var verkligen söta tillsammans. Sean berättade att de har varit bästa vänner ända sedan barnsben. Han berättade att de snart har varit tillsammans i 1 år, de blev alltså tillsammans när de började här. Jag log åt dem där de gick och småbråkade med varandra om vilken pizza som var godast.
Hollys telefon ringde och hon släppte min hand och viskade ett ”I’m sorry.”
Hon började prata på ett språk som jag inte förstod ett ord av, förmodligen svenska. Det var verkligen ett riktigt konstigt språk, det låter väldigt roligt. Holly gick bakom oss nu och hon pratade i sin telefon. Jag undrar vem hon pratar med? Jag kände hur svartsjukan kom krypandes igen, jag hade nog egentligen inte något att oroa mig för, det var säkert bara någon av hennes föräldrar.
”It’s probably just her parents or a friend. She like you, reallyreally much. You don’t have to worry.” Det var Nicole, hon tittade på mig och log uppmuntrande mot mig.
”You’re right. My mum would call me hundreds of times if I moved to another country.”
“Yeah, mine too.” Sa hon och skrattade.
Bakom oss hörde jag hur Holly började prata högre och högre och hon lät riktigt arg. Hon stannade och hon började skrika till den hon pratade med. Jag såg hur en tår föll ner för hennes kind. Jag gick fram för att trösta henne men hon knuffade undan mig och mimade ett till ”I’m sorry” till mig.
Men vad tycker ni? Vem tror ni Holly pratar med och vad gör henne så upprörd?
Jag fastnade i skrivandet, jag är inte så fokuserad på saker och ting. Eftersom jag går sista terminen i nian så börjar allt det roliga med nationellaprov och gymnasie val för mig nu, vilket kan leda till fler sega dagar. Men som tur är, är vi två som skriver denna novell så det kommer fortsätta vara uppdatering. Det lovar jag !
/Amanda xxx
18:42:13
LÄNK TILL EN NOVELLTÄVLING
15:11:19
New chapter coming soon
Jag (amanda) börjar på kapitel 19 nu.
Ni har varit duktiga på att kommentra, vänta och vi har även ett fett stort besöksrekord, igår hade vi 181 unika besökare. Ni är underbara som besöker och läser det vi skriver! Massa kärlek till er! Och eftersom ni är så underbara får ni ett extra långt / två ganska långa delar idag, roligt va ?
Ser att några av er har listat ut hur resten av killarna kommer in i novellen, så jag tänker avslöja det så att alla får reda på det.
Vad säger ni om jag säger xfactor ?
Medans ni väntar kan ni dregla lite på denna bild ;)
18:01:24
.
15:09:26
What Makes You Beautiful - kapitel 18
Harrys point of view
Ilskan kokade inom mig. Om han inte släppte henne snart skulle jag slå till honom. Jag skulle inte kunna hejda mig själv. Jag såg hur hans grepp om henne blev hårdare.
"You heard me. Release her."
Jag försökte vara lugn men det gick inte. Jag knöt nävarna, dels för att hindra mig själv från att slå honom, dels för att göra mig redo för att slåss.
"You don't own her. Anyone can take her." svarade han mig.
Jag kunde inte hålla mig längre. Jag gav honom en hård knuff som fick honom att släppa taget om Holly och ramla. Jag gjorde mig redo att slå honom så fort han reste sig upp men någon tryckte mig bakåt.
"Harry, don't do this. It's ridiculous." Det var Holly. "It's okay, I'm fine."
Jag kollade in i hennes gröna ögon och det fick mig att bli lugn. Hon log och fjärilarna började flaxa omkring i magen.
"I'm calm now, I was just worried about you." jag log mot henne.
"You don't have to be, you know you're the only one for me." hon gav mig en kram.
"Holly? Everyone are staring at us..."
"So what? It's you and me. We don't have to hide it?"
hon tittade på mig. Jag såg att hon blev sårad. Hon drog sig undan från mig.
Jag drog in henne i min famn igen.
”You’re right. Let’s show the world.”
Hon log stort mot mig och hennes gröna ögon glittrade. Jag log tillbaka mot henne och i ögonvrån kunde jag se hur resten av omgivningen fick ett chockat ansiktsuttryck. Alla förutom en, Cori. Hon såg mer förbannad ut. Jag lutade mig fram och mötte Hollys mjuka läppar. Hon gav mig en kyss som fick omgivningen att försvinna. Det fanns bara Holly och jag. Jag drog henne närmre mig och hon la händerna på min nacke. Jag rös av berörningen. Hon avslutade kyssen och viskade i mitt öra.
”I like you.”
”I like you too.” Jag gav henne en till kyss. Jag tog hennes hand och vi gick bort till Hollys vänner.
Hollys point of view
Han avslutade kyssen och tog min hand. Vi gick bort mot Nicole och Emma. De satt vid solstolarna med ett gäng killar som jag kände igen från första dagen i matsalen. De försökte verka oberörda men man såg hur nyfikna de var. Nicole mimade ”grattis” till mig och log ett stort leende. Helt plötsligt reste sig Emma upp, tog sina saker och gick snabbt härifrån. Jag kollade frågande på Nicole. Hon ryckte på axlarna och såg minst lika frågande ut som jag måste ha gjort. Vi satt länge i solen och pratade och bara njöt. Harry verkade trivas och han och Sean hade klickat direkt. De pratade och skämtade mycket med varandra.
”Do you wanna take a swim?” viskade Harry till mig.
“Sure, I’m really hot.”
Han tog min hand och drog upp mig från stolen. Vi gick bort mot poolen. Jag tvekade återigen vid poolkanten. Vattnet var fortfarande iskallt. Jag kändes Harrys armar kring mig och innan jag visste ordet av det hade han dragit ner mig i vattnet.
”Why did you do that!” sa jag och försökte låta arg. Det gick inget vidare och jag började skratta.
”You looked really hot so I thought you need to cool quickly.” sa han och gav mig en kyss.
När vi hade badat ett tag ropade Sean på Harry och frågade om han ville spela fotboll med dem. Det ville han gärna så jag gick upp och solade med Nicole istället.
”I’m so happy for you two. You look so cute together.” Sa hon och gav mig en kram.
När klockan var halv 5 bestämde vi oss för att packa ihop våra saker och gå tillbaka till rummet. Vi gick förbi fotbollsplanen där killarna körde fotboll och sa att vi skulle gå tillbaka till rummet. De var väldigt inne i matchen så vi fick bara ett snabbt okej tillbaka. Harry gjorde jag-ringer-dig-senare-tecknet innan han kastade sig in i matchen igen.
”I’m starving.” sa Nicole och jag hörde hur hennes mage kurrade.
”Me too, do you wanna eat pizza tonight?” frågade jag henne och kände hur magen kurrade när den hörde ordet pizza.
ÄR DET BARA JAG SOM VILL VARA HOLLY ELLER?
Ni har blivit sjukt duktiga på att kommentera, det ända som behövdes var visst bara en liten spark i baken ;) Så vi kör på det igen, minst 10 kommentarer för nästa !
/Amanda xx
23:19:20
What Makes You Beautiful - kapitel 17
Hollys point of view
”I think I’m in love with you.”
Jag blev chockad och väldigt glad. Mina mungipor var uppe vid öronen. Jag måste vara världens lyckligaste tjej just nu.
”I know I’m in love with you.” Sa jag och han fick ett lika stort leende som jag. Jag är verkligen den lyckligaste personen på hela jorden. Han böjde sig fram och gav mig en mjuk kyss som fick mig att bli knäsvag. Resten av åkturen stod vi bara med armarna om varandra, jag kände mig trygg i hans varma famn. Det här var verkligen ett ögonblick jag alltid kommer att minnas.
Klockan var två på natten när jag kom hem, jag och Harry hade bara gått runt på Londons gator och pratat om allt och inget. Jag försökte ta mig från dörren till min säng så tyst jag bara kunde, men det gick inte så bra. Jag snubblade på något, mina shoppingpåsar, jag antar att det betyder att jag borde packat upp de på direkten, jag har lärt mig min läxa om man säger så. Mitt fall väckte både Emma och Nicole.
”Holly, what are you doing?”sa Nicole yrvaket. Hennes röst var riktigt hes och hennes hår stod åt alla håll och kanter. Jag kunde inte låta bli att skratta åt henne. ”What are laughing at? And why are you lying on the floor?” hon kollade förbryllat på mig.
“I fall on my shopping bags. I guess god wanted to learn me a lesson.” Svarade jag när jag slutat skratta.
Emma bara suckade åt mig och la sig ner igen med kudden över huvudet. Hon var så lättretlig nu förtiden. Nicole bara tittade på mig och skakade på huvudet.
”Just go to bed, we talk more in the morning.” Hon la sig ner och släckte lampan.
Jag struntade i att tvätta bort sminket och borsta tänderna, jag var för trött för det. Jag tog av mig min klänning och tog på mig min rosa pyjamas med nalle puh på och la mig i sängen. Jag somnade på direkten.
Nästa morgon vaknade jag av att Nicole hoppade i min säng. Jag drog täcket över huvudet och la mig på mage. Det kändes tryggast att ligga så om hon skulle få för sig att hoppa mig på istället för på sängen. Jag hade rätt, nästan direkt efter att jag vänt mig kände jag hur hon ställde sig på min rumpa.
”Okay, i’m awake. Please get off me now.” Svarade jag och drog ner täcket från huvudet.
”Now, when you are awake, tell me everything about last night.” Hon satte sig ner på min säng och kollade med nyfikna ögon på mig.
”I need breakfast before I talk. I’m really hungry.” Jag reste mig upp ur sängen och gick fram till garderoben för att ta på mig kläder. Jag höll återigen på att snubbla på mina shoppingpåsar. Jag tog upp dem från golvet och tryckte in de i garderoben. Jag tar om dem senare, när jag orkar. Sen till ett av livets stora frågor. Vad skulle jag ha på mig idag.
”How’s the weather. Hot or cold?” frågade jag Nicole.
”It’s really hot today. What do you think about just hang at the pool today?”
“That sounds perfect. EMMA?! DO YOU WANNA GO WITH US?” Hon var I badrummet så jag var tvungen att ropa det högsta jag kunde.
”Sure.” svarade hon och öppnade dörren. ”Are we going now?”
Nicole nickade till svar och Emma gick fram till sin garderob för att ta fram sin bikini. Jag tittade in min garderob för att hitta något att ha på mig. Jag bestämde mig för att slitna jeansshorts med usaflaggan på och ett Coca-Cola linne. Jag rotade igenom mina shoppingpåsar för att hitta den blommiga bikinin jag hade köpt. Efter en stunds letande hittade jag den äntligen. Jag tog på mig kläderna och satte upp håret i en slarvig hästsvans. Jag tog en handduk och min solkräm och stoppade ner de i en väska. Jag gick in i badrummet för att tvätta bort sminket från igår. Jag rynkade näsan när jag mötte min spegelbild. När jag hade tvättat bort sminket såg jag ut som en vanlig, frisk människa igen. Jag gick ut från badrummet där Nicole och Emma väntade otåligt på mig. Jag skyndade mig att ta min väska och min mobil. Jag tog på mig mina låga röda converse. Vi börja gå mot poolen. På långt håll kunde man höra rop därifrån, eftersom det var så varmt idag skulle det säkert vara fullt av elever. När vi kom fram hörde vi någon ropa på oss. Det var Sean, Nicoles kille. Han gav Nicole en kyss.
”Hi girls, you can join us if you want to. We have our stuffs over there.” Vi kollade i riktning dit hans hand pekade.
Nicole gav Sean en till kyss innan vi gick bort till stolarna han hade pekat på. Vi bestämde oss för att bada på direkten. Vi tog av oss till bikini och gick fram till poolkanten. Nicole var först i det kalla vattnet. Emma var inte sen att haka på. Nu var det bara kvar. Jag kände med foten på vattnet. Jag drog snabbt tillbaka den, vattnet var svinkallt. Jag kände hur någon kramade om mig bakifrån. Jag trodde först att det var Harry men när personen viskade: ”Hey hottie” hörde jag att det var någon annan.
Harrys point of view
Jag låg med Dave, Brad och Luke vid poolen. Det var en riktigt varm dag, så att ligga vid poolen var det ända rätta. De frågade om jag ville med i och bada men jag orkade inte. Jag hörde deras rop när de hoppade i poolen. Jag satte mig upp i solstolen och kollade ifall Holly var vid poolen. Min blick gled över poolområdet men ingen Holly. Jag la mig ner igen och blundade. Jag var nära att somna men ett skratt fick mig att bli helt klarvaken. Hollys skratt. Jag satte mig upp snabbt och letade efter henne igen. Jag såg henne komma gåendes med Nicole och Emma. De var på väg mot ett par solstolar tvärs över där jag satt. Jag tog på mig mina glasögon så att hon inte skulle se att jag tittade på henne. Hon tog av sina shorts och sitt linne och under hade hon på sig en blommig bikini. Hon var så sjukt jävla snygg. Hon skrattade åt något som Nicole sa. Varje gång hon skrattar så ser man hennes skrattgrop hon har i vänster kind. Nicole och Emma hoppade snabbt i poolen medans Holly tvekade vid pool kanten. Jag såg hur Dave närmade sig Holly bakifrån. Han la sina armar runt hennes midja och jag såg hur han viskade något i hennes öra. Vad fan gör han? Det är min Holly. Jag var egentligen inte den svartsjuka killen men jag var svartsjuk just nu. Jag såg hur Holly försökte ta sig ur hans grepp och då brast det för mig. Jag reste mig upp och gick bort till dem.
”Release her.” sa jag när jag kom fram.
Spännade slut va? Vad tror ni Harry kommer göra? Eftersom ni var så duktiga på att kommentera så får ni kapitlet ikväll, men för att få den spännade fortsättningen vill vi ha minst 10 st kommentarer igen. Det klar ni lätt va? Vi hade även besöksrekord, 152 unika besökare. Ni är underbara! Applåder till er!
/ Amanda xx
18:23:55
Well done!
17:05:58
KOM IGEN!
14:08:42
What Makes You Beautiful - kapitel 16
Hollys point of view
Han tog min hand och vi började gå in mot stan. Det var ganska varmt ute för att vara slutet av augusti. Vi sa inget under hela tiden, men det var ingen pinsam tystnad, utan det var mer en skön tystnad. Efter ungefär 10 minuter var vi framme vid restaurangen vi skulle äta på. Harry öppnade dörren åt mig. Jag blev helt mållös när jag såg insidan av restaurangen, den var fantastik.
”Do you like it?” viskade Harry i mitt öra.
“Yes, it’s really perfect.”
“Not as perfect as you.”
Jag kände hur jag rodnade. Vi fick vårat bord och en servitris tog vår beställning.
”Soo, who is Holly Gardner? Tell me everything about you.” Sa Harry när servitrisen gått.
Jag berättade min livshistoria för honom. Harry tyckte att jag var modig som vågade flytta till ett helt nytt land för att plugga. Vi skrattade åt mina glana upptåg jag och mina syskon gjort tillsammans.
”How did you even got the idea?” fick Harry fram mellan skrattattackerna.
"I don't know. I guess we were just crazy!"
"You are crazy now Holly, once crazy, always crazy!"
"that's not cool." sa jag och gav honom en spark på benet. "that's my lifestory, what about yours?"
Han berättade om att han hade växt upp i Holmes Chapel. Han hade flyttat till london för att plugga, precis som jag. Han älskade katter, han skulle till och med kunna tänka sig att bli en kattkvinna. Han berättade även att han och hans syster brukade ha en massa shower när de var mindre.
"Aw, that's really cute. Why did you guys stop?" frågade jag honom.
Han drog ett djupt andetag och gav mig ett svar som gjorde mig ganska chockad.
"actually, i never stop. I still have "shows" for my mum sometimes."
Harry point of view
Nu var det sagt. Nu fanns det ingen återvändo längre. Jag kollade på Holly, hon såg väldig chockad ut.
"Are you singing?" frågade hon efter en lång tystnad.
"Yeah, I play the guitarr too."
"wow, that really cool. Are you a good singer then?"
Hon såg riktigt exalterad ut nu. Varför hade jag varit så nervös för?
"I think so, but as good as you. I saw the video on youtube of you on the musicclass. You were really good."
“IS IT ON YOUTUBE?!” Skrek hon plötsligt. Alla på restaurangen vände sig åt vårat håll. Hon blev riktigt generad och nästan viskade nu ”Please say you are just joking with me!”
”Sorry but I don’t. Everyone who wasn’t on the music lesson has seen your performance on youtube. Everyone are talking about how good you are.”
“Please stop, you make me embarrassed.” Sa hon och tittade ner i bordet.
Jag la min hand på hennes. Jag såg att hon rodnade ännu mer.
”Do you know how cute you are when you blush?”
Hon tittade upp och mötte min blick. Hon gav mig ett leende och sa:
”You never answer my question. Are you a good singer?”
Nu var det min tur att rodna.
”My mum says I’m, but I don’t know. Mums always say their children are the best.”
“Have you ever sung to someone else than your mum?”
“No, I have not dared.”
Det blev en pinsam tystnad. Ingen av oss visste vad vi skulle säga. Servitrisen avbröt tystande när han frågade om vi ville ha dessert. Holly skakade på huvudet och jag bad kyparen om notan. Jag betalde och vi gick sedan ut på Londons gator.
Vi gick och pratade om allt och inget. När vi gick förbi The london eye stannade Holly.
”please, can we go? Please.” Sa hon och pekade på det.
Jag är väldigt höjdrädd så jag tvekade.
”It will be fun, come on.” Hon tog min hand och drog med mig mot kön. För en gångs skull var kön väldigt kort så vi behövde inte vänta så länge.
Vi gick in i vår vagn och den började åka. Holly stod vid kanten och kollade ut över London. Själv stod jag vid mitten och blundade.
”Harry? Are you okay?” Holly hade kommit fram till mig.
”I’m just a little bit afraid of heights.” Det kändes som om allt snurrade. Jag kommer dö. Vagnen kommer släppa och vi kommer bli till mos. Jag kände hur Holly tog min hand.
”don’t be scared, I’m here with you.” Hon ledde mig fram till fönstret.
”Open your eyes.”
”No, never.” jag pressade ihop ögonen hårdare. Hjärtat slog snabbt av rädsla. Jag höll Holly hårt i handen.
”Harry! Do you wanna break my hand?” hörde jag henne säga. ”Just open your eyes, it’s not that high.”
Jag öppnade sakta ögonen. Jag stod med ryggen mot räcket som satt fast på glaset. Den utsikt jag såg var Holly.
”You are really beautiful tonight. You are Always beautiful.” Sa och jag drog in henne i min famn.
”Not as beautiful as you.” sa hon och kysste mig.
”Holly, it’s one thing I want to tell you.” Jag kollade henne djupt i ögonen. ”I think i’m in love with you.”
Här kommer äntligen kapitel 16. Vad tycker ni? Eftersom att ni är så dåliga på att kommentera så kör vi en sånhär, MINST TIO KOMMENTARER FRÅN OLIKA IPADRESSER FÖR ATT FÅ KAPITEL 17, OKEJ?
/ Amanda xx
00:29:53
Fråga/svar
För att vara ärlig så går det skit med det nya kapitlet, jag har inga ideer om dejten. Jag har en ide om hur kapitlet ska sluta men förutom det är det tomt. Jag har inte heller några egna dejt erfarenheter att använda mig av heller..
Jag ska försöka skriva klart kapitlet tills imorgon kväll.
20:07:20
What Makes You Beautiful - kapitel 15
Hollys point of view
Det var bara jag och Harry vid skåpen. Det var väldigt ovanligt att det var så tomt, det brukar alltid vara fullt av elever överallt. Det här måste vara ödet. Jag tog det jag behövde, mina historieböcker och en penna. Jag stängde mitt skåp och hörde att Harry gjorde det samma. Undra vilket håll han ska åt? Jag hörde honom komma springandes bakom mig och helt plötsligt omfamnade han mig och snurrade oss så att jag stod med ryggen lutad mot en vägg. Han kysste mig. Jag blev väldigt chockad, hände det här verkligen? Stod jag i korridoren och kysste Harry Styles? Jag la mina armar kring hans hals och han mumlade i mitt hår. Jag hörde inte vad att han sa, så jag kysste honom igen. Hans tunga letade sig in i min mun. När våra tungor möttes gick det som stötar genom hela kroppen och det kändes som om mitt hjärta sköt raketer.
*ring ring*
Skolklockan avbröt oss. Jag gav honom en sista kyss innan vi började gå till historielektionen. Vi hann precis i tid, Mr. Anderson skulle precis stänga dörren när vi kom. Han sa inget utan gav oss bara en irriterad blick.
Harry satte sig längst bak med en kille som jag visste heter Luke. Jag fick ta den andra lediga platsen, bredvid en tjej med glasögon och ljusbrunt hår. Jag log mot henne när jag satte mig, hon besvarade inte mitt leende utan gav mig en riktig sur blick. Jag riktade blicken framåt där Mr. Anderson hade börjat en genomgång som skulle ge oss grundfaktan till våra grupparbeten vi ska börja med nästa vecka. Han skulle dela in oss två och två i slutet av lektionen. Jag slog upp mitt block och började föra anteckningar av det han sa. Lektionen gick väldigt snabbt, han var en riktigt bra lärare, han gjorde genomgångarna roligare än vad genomgångar brukar vara. Han började dela in oss två och två. Hamnar jag med min bordskamrat tar jag livet av mig. Hon hatar mig och ska vi tillbringa tid tillsammans, helt ensamma lär hon väl döda mig.
”Holly Gardner and Harry Styles, you are a couple.” Jag ryckte till när han sa mitt namn. Hade han sagt Harrys namn också? Hade jag verkligen sådan tur?
Harrys point of view
Jag satt längst bak i klassrummet. Jag kunde inte riktigt koncentrera mig på genomgången. Det ända jag hade i huvudet var Holly. Jag kollade på henne i smyg. Hon satt längst fram så det fanns ingen chans att jag skulle kunna se hennes ansikte. Tjejen som satt bredvid henne gav henne kyliga blickar under hela lektionen. Jag skrattade för mig själv. När det var tio minuter kvar av lektionen började Mr. Anderson dela in oss i olika grupper med två i varje. Vi skulle göra något grupparbete om det han gått igenom på tavlan.
”Holly Gardner och Harry Styles.” Hjärtat slog ett extra slag.
Jag måste ha världens tur. Hon vände sig om och tittade på mig. Hon log när vi fick ögonkontakt och fjärilarna i magen blev helt galna.
*LÖRDAG*
Hollys point of view
Jag drog några sista drag med mascaran. Fixade till det sista med håret och gick sedan ut ur badrummet.
”You look so beautiful, that dress looks adorable on you.” Sa Nicole.
Vi hade åkt till ett köpcenter I veckan för att hitta “den perfekta första dejt outfiten.” Jag blev chockad av hur mycket affärer det fanns i London. Vi hade åkt dit för att köpa en sak men vi hade kommit hem med 15 påsar var. Mina påsar låg fortfarande på golvet, orörda. Jag hade lovat mig själv att lägga in allt i min garderob imorgon. Klockan var fem i sju. Jag skulle träffa Harry vid entrén 7. Jag tog min väska och kramade Nicole hej då.
”Have fun tonight.” sa hon och blinkade åt mig. Jag svarade med att räcka ut tungan. Jag stängde dörren efter mig och började gå mot entrén. När jag kom dit stod Harry och väntade på mig.
Harrys point of view
Jag hade kommit ganska tidigt till entrén, klockan var tio i när jag var där. Jag hade aldrig varit på en riktig dejt förut så jag var riktigt nervös. Jag hade bokat bord på restaurang som låg mitt i London. Min familj brukar alltid äta där vid speciella tillfällen och det var det idag. Jag hörde fotsteg som närmade sig. Jag vände mig om jag såg Holly komma gåendes.
Kort del, men själva dejten kommer i ett helt eget kapitel sen, det blir bäst så. Jag ska börja på kapitlet redan nu, det kommer förhoppningsvis ut imorgon :)
Jag kommer skriva hela nästa kapitel på svenska eftersom det blir för mycket engelska och jag suger på engelska..
/ Amanda xx
11:54:25
What Makes You Beautiful - kapitel 14
Hollys point of view
*pip pip*
Jag stängde av alarmet. Jag hörde hur Nicole eller Emma reste sig ur sin säng. Jag orkade inte öppna ögonen eller röra på kroppen. Det var en dålig idé att stanna uppe och kolla på film till kl 1 igår kväll. En väldigt dålig idé.
"Holly! Nicole! You need to get up now!" Emma ropade från badrummet. Både Nicole och jag muttrade till svar. Jag reste mig långsamt upp ur sängen. Jag hade inte öppnat ögonen än. Jag stod upp på golvet nu. Kom igen Holly, du kan öppna ögonen, jag lovar. Jag öppnade ögonen långasamt men stängde de snabbt igen. Det var för ljust. Jag gjorde ett nytt försök, det gick bättre nu. Jag öppnade min garderob och tog fram min skoluniform och ett par svarta skor med kilklack. Jag tog snabbt på mig kläderna och granskade mig sedan i spegeln. Jag fick en chock när jag såg mig själv i spegeln. Jag hade världens största påsar under ögonen. Jag behöver en hel del foundation för att täcka dem. Jag letade fram min nessessär och började sedan asminka mig. När jag var klar såg man nästan inte mina påsar. Jag borstade igenom håret och gjorde sedan en slarvig fiskbensfläta. Simpelt men snyggt. Jag gick in i badrummet som nu var ledigt och borstade tänderna.
"Are you ready to go guys?" Nicole stod i dörröppningen och väntade otåligt på mig och Emma.
Vi började gå mot vår första lektion, jag och Nicole skulle ha NO och Emma skulle ha engelska.
"See you later." sa Emma och sprang i fatt en rödhårig tjej, förmodligen någon i hennes engelskaklass. Jag och Nicole fortsatte mot NO salen, som låg i en egen byggnad. Jag såg på Nicole att det var något hon ville berätta för mig, men det verkade som om hon inte vågade.
"Nicole, is it something you want to tell me?" sa jag och bröt tystnaden mellan oss.
"What? No! Or it's one thing. Promise to stay calm, okay?"
"Okay, just tell me."
Nicole stannade och kollade mig i ögonen. Hon tog ett djup andetag.
"I think Emma is in love with Harry. I'm not sure about it, it just look like that yesterday when he called you."
"..." jag blev ett mållös, jag visste inte vad jag skulle säga. Vad skulle jag göra?
"Please, don't say something about this to Emma. I don't even know if it's true." Nicole kollade bedjande på mig.
"I promise."
Nicole krokade sin arm i min och vi började gå mot NO byggnaden.
Efter NO lektionen skiljdes vi åt, hon skulle ha spanska och jag skulle ha musik. Mitt absoluta favoritämne, det var så avkopplande att bara sitta med en gitarr och genom att slå på strängarna, få fram en melodi. Musiklektionerna var något man fick välja till i sin utbildning, så som man väljer till en sport. På min skola i sverige så hade vi alltid hadt äldre gubbar som musiklärare, så jag blev chockad när en kille i 29 års åldern kom och öppnade dörren åt oss.
"I have never heard you play or sing before, so today I thought that you would show me what you are going to!" sa att när vi satt oss inne i musiksalen. Det fanns små rum med olika instrument i och i det stora rummet, där vi befann oss just nu, fanns det en stor scen och massa rader av stolar, ungefär såndana som finns i biosalonger. Vi var ungefär 30 stycken elever i klassen och alla fick ett oroligt ansiktsuttryck. Jag satt och väntade på att han skulle säga att vi kunde slappna av, att han bara skämtade.
"Don't be shy, just get up here and rock!" sa han när ingen rörde sig ur fläcken.
Han skämtade inte, det här var visst något vi var tvunga att göra. Jag började svettas och mitt hjärta slog snabbt. Jag hade uppträtt förut, men det var inför människor jag kände. Ingen sa ett ljud, man kunde höra hur nervösa alla var, folk bet på naglarna, knäckte fingrarna, trummade med fötterna eller händerna.
"Well, then i have too chose who's going up here first."
Mitt hjärta slog riktigt hårt, jag kommer få en hjärtattack när som helst.
"You" han pekade på mig "You're first out."
Jag fick allas blickar på mig. Jag kände att mina kinder tog en röd ton och jag ville bara sjunka genom marken.
"Don't be shy, you'll make it. Come up here!" han lig uppmuntrande åt mig.
Det är väl lika bra att köra. Jag gick upp på scenen och tog gitarren som fanns där uppe. Jag tog även pallen som stod bredvid. Det var skönast att sitta ner och man skulle inte heller se hur mycket jag skakade.
Jag satte mig på pallen och drog några drag på gitarren för att höra om den var stämd. Det var den så det var bara att köra. Jag rättade till microfonen så den var i rätt höjd.
"I'm going to sing little house with amanda seyfried" sa jag i microfonen. Jag drog ett djup andetag och tog det första akordet.
Efter första versen släppte nervositeten och jag vågade titta upp på min "publik". De såg inte helt plågade ut.
När låten var slut ställde sig alla upp och applåderade. Jag rodnade, jag hade svårt för att få komplimanger.
"that was really good..." sa musikläraren
"Holly"
Jag gick ner för scenen och satte mig ner på min plats igen. En tjej med långt svart hår viskade till mig att jag var riktigt duktig, att jag borde söka till xfactor. De skulle tydligen ha adition här i london snart.
Så bra var jag inte, verkligen inte så bra.
När lektionen var slut två timmar senare hade alla hunnit uppträda. Det var många som spelat gitarr och sjungit men det fanns även en hel del trummisar och basister. En kille hade gjort ett jättecoolt keyboard framträdande.
Jag tog fram min mobil och smsade Emma och Nicole för att fråga när de hade lunch. Nicole svarade att hon hade det nu medans Emma inte hade det förens om en timma. Jag och Nicole bestämde att vi skulle träffas utanför matsalen om fem minuter. När vi kom in i matsalen så möttes vi av något som inte alls såg ut som mat.
"How about starbucks for lunch today?" frågade jag Nicole.
"That will be great, let's go."
Vi gick till vårat rum för att hämta pengar. Nicole låste upp dörren och vi gick in för att hämta våra plånböcker. Jag bytte även skor till ett par låga converse, jag hade fått skoskav av de andra.
Vi låste dörren igen efter oss och började gå.
Harrys point of view
Jag trodde att dagens rykte skulle vara vem, eller vilka, som lämnat mitt rum under helgen. Men till min förvåning pratades bara om någon tjej som hade gjort ett fantastiskt framträdande på musiklektionen. Hon hade tydligen gjort alla i rummet rörda, till och med musikläraren vilket
var väldigt svårt. Hon måste verkligen vara duktig. Jag undrade vem hon var.
Jag hörde någon säga "Holly Garder"
Var det Holly alla pratade om? Min Holly? Jag blev chockad, jag trodde inte att hon var musikintresserad. Sen kom jag på att det inte är någon som tror att jag är det heller.
Det var lunch, jag satt med Dave och Brad och åt något skolan kallade lasagne. Det såg mer ut som spya.
"What about the girl everyone talking about? Is she really that good?" frågade jag dem.
Brad går tydligen på musiklektionerna, han spelar trummar, så han hade hört henne.
"She was really amazing. I got goosebump. Her voice is really good, she should to xfactors audition." sa han med munnen full av mat. "I think someone filmed it and out it on youtube."
Jag tog fram min mobil och sökte på holly gardner. Det kom upp flera videos, bland annat den från idag. Jag tryckte på play. Jag blev helt tagen. Det var något i hennes röst som var speciellt, något som ingen annan hade. Jag blev riktigt rörd och stolt.
"She's really good, right?" sa Brad när videon var slut
"And hot too." sa Dave och vickade på ögonbrynen.
Det var min Holly de satt och pratade om. Min Holly som de objekterade. Jag satt tyst resten av lunchen. Tänkte på vad de sagt om Holly. Det var klart att andra killar spanade in henne. Hon är ju riktigt snygg. Hon är en sån där naturlig skönhet. Hon behöver egentligen inte göra så mycket med sitt utseende, hon är alltid lika vacker.
Klockan började närma sig 1, vilket betyder att min historia lektion snart skulle börja. Jag tog min bricka, sa hej då till killarna och lämnade sedan matsalen. Jag gick till mitt skåp för att hämta mina historieböcker och en penna. Jag såg Holly gå med Nicole på gräsmattan som fanns utanför fönstren vid skåpen. Solen sken på hennes hår, vilket gjorde att det såg guldigt ut. Hennes ögon gnistrade och hon hade ett stort leende på läpparna. Hon skrattade åt något Nicole sa. Jag hörde hennes skratt i huvudet. Jag mindes det från i lördags. Det var ett klingade skratt, det lät nästan som en melodi.
De kom in i korridoren jag befann mig i, de skulle förmodligen till sina skåp. Jag hörde hur de sa hejdå till varandra. De skulle åt olika håll. Jag såg i ögonvrån att Holly var på väg mot mitt håll. När hon gick förbi mig kunde jag känna en svag doft av hennes parfym. Den luktade svagt av frukter. Hon stannade vid sitt skåp och tog fram sina böcker. Jag såg att det var historieböcker. Vi hade visst historia tillsammans. Hon märkte att jag iakttog henne. Hon blinkade till mig och mimade" hi sweetie" till mig. Jag log och kände att jag rodnade. Hon stängde igen sitt skåp och började gå mitt klassrummet där vi skulle ha historia. Jag skyndade mig att göra det samma. Jag sprang i fatt henne, drog in henne i en kram mot väggen och gav henne en kyss. Hon kysste mig tillbaka.
"I have miss your kiss, give me one more so i survive the rest of the day" mumlade jag i henne hår, som doftade svagt av jordgubb.
Jag hörde hur hon log, hon la armarna runt min hals och gav mig en kyss. Våra tungor möttes och det kändes som om mitt hjärta skulle explodera.
Kapitel 14, yeah! Det blev ett ganska långt kapitel idag, hade massa ideer som jag var tvungen att använda ;) I hope you like it! och sen så vill jag bara passa på att säga..HEJ MAMMA! HUR ÄR LÄGET? hihi, min mamma läser novellen..
/Amanda xx
02:01:59
Besöksrekord!
Woho, nytt besökrekord, ni äger! Dock kanske några fler kan kommentera? Det är alltid samma ( ni äger lite extra) som kommenterar..
Anledningen till att jag ligger vaken mitt i natten är för att jag skriver på kapitel 14, fick världens ideer!
Det kommer inte upp i natt utan ni får vänta tills imorgon (eller det blir ju idag..)
Overandout, hörs senare !
/Amanda xx
21:00:53
What Makes You Beautiful - kapitel 13
Hollys point of view
Jag vaknade av att min mobil ringde. Vem fan ringer så här tidigt? Jag hittade mobilen och kollade på klockan, sex på kvällen. Jag måste ha sovit ända sen jag kom hem från Harry. Jag svarade och försökte låta vaken.
”Hey, it’s Holly” jag kvävde en gäspning
”Hej gumman, det är mamma!”
”Mamma, förlåt att jag varit så dålig på att ringa..” hon avbröt mig innan jag hann prata klart
”Jag förstår gumman, det viktigaste är att du trivs, vi har ju pratat med varandra i flera år.”
Jag kände hur mycket jag saknade henne. Det har varit så mycket på sistone, skola, Harry och ett helt nytt land.
”Jag saknar dig så mycket mamma! Det är inte långt kvar tills jag kommer och hälsar på er nu.”
”Jag saknar dig också gumman. Alla frågar här hemma hur du har det i London, de tycker att de är så coolt att du pluggar utomlands!”
”Det förvånar mig inte att de frågar.”
”Jag måste tyvärr gå nu, men vi får prata mer senare. Puss jag älskar dig!”
”Jag älskar dig också mamma.”
Under tiden jag pratat med mamma hade Nicole kommit in i rummet.
”Where did you sleep last night?” frågade hon och vickade på ögonbrynen.
” I don’t even think i slept soo much last night.” Jag rodnade när jag sa det.
”Holy shit! Did you and Harry …?”
Hon kastade sig ut ur sin säng och hoppade på mig.
”Oh my god, you guys totally did it.”
Jag kände hur mina kinder fick en väldigt röd ton. Jag drog täcket över huvudet. Nicole drog av mig täcket och slängde det sedan på golvet.
”Give me all the details about last night! I want to hear it all, every little move you made.”
“I don’t remember everything, I just remember what happened before we, yeah you know.”
Jag berättade allt som hände vid biblioteket och efter jag lämnat Harrys rum. Nicole sa inte ord under hela tiden, vilket är mycket ovanligt, hon brukar prata konstant. När jag berättade vad Cori hade gjort såg jag hur hennes ögon svartnade till och hon knöt även händerna. Hon ställde sig upp.
”I’m gonna kick her ass, I hate her. I’m gonna show her…”
“Nicole, relax! That’s just gonna make things worse.” Jag drog ner henne på sängen igen. ”Please, for me.”
”If she ever do something like this again, I’m not gonna listen to you then, I’m will kick her ass then, I promise I will!”
Jag skrattade bara åt henne och drog in henne i en kram.
”You are sooooooo cute when you are angry honey.”
“I know, cute is my middlename.” Sa hon och pussade mig på kinden. ”I guess your is sex maniac.”
”Nicole!” Jag slog till henne på armen, ganska hårt.
”You don’t need to hit me! It actually hurts.” Hon skådade sin arm.
“By the way, where is Emma? I haven’t seen her today at all?” frågade jag Nicole och hon stannade upp mitt i en rörelse.
”Not me either, she was gone when i woke up this morning. I tried to call her but she left her phone here. She was a little weird yesterday after you left. I asked her if she was okay but she complained on headache.”
Precis när Nicole pratat klart öppnades dörren och Emma kom in.
”Where have you been all day?” sa jag och Nicole i munnen på varandra.
”I went shopping with Sarah.”
”I’m sorry, but who’s Sarah? ” frågade jag henne.
”A girl in my mathclass.”
”Why didn’t you ask me?!” sa Nicole sårat.
“I didn’t wanted to woke you up, so were so cute when you slept.” sa Emma.
Det var något i hennes ton som inte fick mig att tro henne, det kändes som om hon ville undvika oss. Men Nicole trodde på det och fortsatte sedan att prata glatt om allt och inget.
Harrys point of view
”Thanks for today baby”. Cori kysste mig.
Jag kysste henne tillbaka. Vad fan håller jag på? Varför var jag så lätt förförd. Det var inte Cori jag skulle vara med, utan Holly. Jag är den största skithögen på hela jorden just nu. Helvetes jävla skit. Det här var sista gången, det här ska aldrig hända igen. Jag gick upp ur sängen för att ta på mig kläder, vilket egentligen var onödigt eftersom jag skulle gå och lägga mig igen om några timmar. När jag tagit på mig kläderna såg jag lappen med Hollys nummer på. Jag drog upp min mobil ur fickan och knappade in det. Jag tvekade ett tag innan jag tryckte på ring. Det hann gå tre signaler innan någon svarade.
“Who is calling?”
“It’s Harry.”
”Oh, hi Harry! Holly can’t take your call right now, she poops.”
Jag hörde hur någon skrek I bakgrunden och hur några började brottas. Jag skrattade tyst för mig själv.
”Hi, Harry. I’m sorry for my so called friend, she forgot to take her medication today. Wait a minute, I’m just gonna go outside.”
Det blev tyst i luren och jag kunde höra en dörr öppnas och stängas.
”I’m here, was it something special you wanted?”
“Yeah, I wanted to ask you if you want to go on a date with me, a real one?”
Det blev tyst i luren en lång stund. Jag har gjort bort mig för all framtid.
”I would love to.” svarade hon till slut.
En sten lättade från mitt hjärta, mitt hjärta började slå sådär fort som bara Holly kan få det att göra.
”Great, next Saturday, i’ll pick you up at seven.”
“It will be really fun. I need to go, kisses bye.”
Hon la på innan jag hann svara. Hon hade tackat ja. Hon tackade faktiskt ja? Jag lyfte armen i luften, så som de alltid gör i filmer när de har segrat. Det här kändes som en seger. Det ska bli kul att få reda på allt om Holly, hennes barndom, intressen. Jag stannade upp, hon vill säkert att reda på massa saker om mig. Min blick gled automatiskt till min gitarr som stod lutad mot väggen. Det kanske är dags att avslöja den stora hemligheten.
Nicoles point of view
Jag hörde hur Hollys mobil ringde. Hon var på toa så jag svarade åt henne. Det var Harry som ringde. Jag mimade till Emma att det var Harry.
”Tell him she is poops.” Emmas ögon lös när hon sa det.
Jag tyckte det lät som en rolig ide, det var ju ändå nästan sant. Precis när jag sagt det kom Holly ut från toaletten.
”That’s my phone.” sa hon lugnt, sen såg hon att jag pratade med någon. ”WHO ARE YOU TALKING TO!?” Hon försökte ta mobilen från mig.
”It’s Harry.” fick jag fram mellan skrattattackerna.
Hon tog mobilen från mig och gav mig en ”jag-ska-döda-dig-sen-”blick. Det fick mig bara att skratta ännu mer.
Emma såg väldigt sur ut, hon blängde på dörren Holly precis stängt efter sig. Det verkade som om hon vore avundsjuk. Herregud, hon är avundsjuk. Hon önskar att Harry hade känslor för henne istället för Holly. Det är kommer inte sluta bra alls.
FÖÖÖÖÖÖRLÅÅÅÅÅÅT! det här skulle ha varit klart för en timma sedan men jag råkade somna på soffan. Men nu är det uppe i alla fall, with more drama. Spännande, eller hur?
18:11:38
